Svett och drama på Strömsholm!

Svett och drama på Strömsholm!

Posted by Ulrika in Tävlingsliv. 09 jun 2019

Det är lite svårt att säga när den här tävlingen började. Förberedelserna pågick länge och utmynnade i ett litet kaos.

Mitt i Sagas stundande studentexamen inklusive mottagning hemma, utspring dagen därpå och ett allmänt omöjligt schema skulle årets Strömsholm få plats.

Dagen innan utspringet kom vi på att vi inte hade ordnat något studenplakat. Nu för tiden ska det tydligen vara ett beställt, proffsigt plakat, ingen jäkla hemsnickrad skylt. Det hade såklart inte vi tänkt på!

Gabriel och jag slängde ihop ett sista-minuten-plakat som garanterat var fulast på hela skolgården den dan. En sista prövning för Saga innan hon äntligen kunde sluta skolan.

– Loppis all the way, det är ni det, var Sagas kommentar.

Hon fick A i nästan allt, det är väl inte så illa för en tävlingsryttare som var i Polen och Skåne en god del av vårterminen?

Kanske var det den asfula skylten som fick Saga att kvickna till, inte vet jag, men när vi stod där på skolgården sa hon bara: nej, jag hinner inte med någon flakåkning, vi måste hem!

Hon skippade alltså att åka studentflak. Kom inte och säg att hon inte är seriös.

Sen hann vi ändå inte.

Så här var det.

ONSDAG

17.20: vi har kommit hem från utspring och jag tar en ridtur med vår inackordering My. Jag får för mig att rida barbacka, då min häst har ett sår på ett ställe där sadelgjorden ska ligga.

17.50 ca: jag kommer tillbaka och hoppar av min gamla fuxmärr och har fått skavsår på onämnbara ställen. Saga är upprörd.

– Vad håller du på med, varför är du ute och rider, vi ska ju åka om fem minuter!!!

– Men vah?

– Jag ska ju vara hos Monica och rida dressyr klockan sjuuuu! Hur fan ska det gå till? Är du helt borta?

– Oj!!! Oj, oj ,oj… Förlåt, jag hade helt glömt det!

Jag hade alltså glömt att vi på vägen till Strömsholm skulle stanna hos Sagas dressyrtränare för en sista trimning.

Tänka, tänka! Saga springer omkring och kastar skor för att hon är så arg på mig.

18.10: Elin, vår klippa Elin, Sagas gamla klasskompis som följt med oss på tävlingar överallt sedan ponnytiden och som nu jobbar som hästskötare på polisrytteriet och har körkort, och som ska med och hålla rätt på oss på tävlingen hoppar in i lastbilen och kör Saga till Monica. Puh!

Här flätar Elin manen på Saga:

18.12: slänger ut min fuxmärr i hagen och börjar panikpacka.

18.37: jag tar mina hoprafsade saker och hoppar upp baktill i My´s lilla caddy. Hon stänger in mig och där sitter jag och skramlar ikapp med hovslagarsaker och grejer.

18.58: My lämnar av mig hos Monica på Lovön. In med mitt skit i lastbilen och sen tittar jag på Sagas träning.

20.30: i lastbilen på E18. Queen på högsta volym. Saga, jag och Elin headbangar och sjunger med i låtarna för full hals.

“We will, we will rocky You!” Jag förklar för ungdomarna att denna lysande musik var även min ungdomsmusik!

21.55: jag frågar Saga om man skulle ringa och meddela sin ankomst, och om hon isåfall har gjort det.

– Va? Nä det tror jag inte man måste. Amanda ska ju komma i natt ju!

– TROR!?!

Nu måste ni förstå att jag är i en process då jag håller på att lämna över det administrativa till Saga, då hon ju är ganska stor, och bör kunna det själv vid det här laget!

22.10: vi rullar in på parkeringen och får lite bassning för att vi är sena. Vi tror att de kanske blandat ihop oss med någon annan eftersom vi inte ens anmält att vi är på ingång. Vi känner oss hur som helst dumma, klart att de inte vill stå där och vänta i all evighet i myggsvärmarna. Vi fick aldrig klarhet i hur det var riktigt, om det var vi som var sena eller några andra.

22.15: uppstallning av häst i box, promenering och fodring av densamma och upptallning av oss själva i lastbilen.

Elin och jag ska sova därbak, i hästdelen. Jag försöker skölja bort piss och skit från golvet med en vattendunk, det går sådär för vi har i villervallan glömt sopkvasten hemma.

Orutinerat!

23 ca: vi pumpar upp luftmadrasser och stökar. Alla är sjukt trötta efter flera dagars studentfirande men försöker bita ihop.

Till slut får vi den lånade tältsängen och solsängen med hjul under på plats i lastbilen. Saga sover framme i lastbilen på en brits med luftmadrass på.

Ett litet genidrag var att köpa myggnät och hänga upp! Joråsatt, ibland kan en och annan hjärncell fungera!

* Vi kom ihåg: cykel, vattenhinkupphängargrej, tejp och ungefär 150 andra saker!

* Vi glömde: mockningsgrejer och sopkvast, schabrak, sax, vattenskrapa, terrängskydd.

23.35: sluter ögonen på solsängen med hjul, toppad med luftmadrass, och tänker att det här kan bli heaven or hell.

TORSDAG

07.30. Vaknar och inser att jag sovit som en baby! Aaahh! Det var ett tag sen.

08.05: Saga kommer med en kopp kaffe till mig. De har redan ätit frukost. Hon har alltså gått och burit det där kaffet en halv kilometer! Jag känner mig älskad och uppskattad.

10 ca: reder ut de sista oklarheterna i show office. Damen där ska ha guldmedalj. Så snäll och trevlig och tålmodig. Det är människor som hon som är ryggraden i hästsporten.

10.30 – 13: går runt och hälsar på vänner och bekanta, somnar om i solsängen, käkar salta kex, tittar på tävlingar, softar. Råkar säga hej till Niklas Johnsson som jag inte alls känner.

Har ni gjort det nån gång, sagt hej till en kändis för att det är ett bekant ansikte bara och sen börjar du omedelbart rodna och tittar ner i marken!?

Det är verkligen en underbar plats, Strömsholm, med slottet och all hästkunskap som är rotad i myllan, ja inmurad i stenväggarna.

Det är en ynnest att få vara där och på ett litet, litet hörn få vara en mikroskopisk bit av den månghundraåriga hästhistoria som fortsätter att skrivas där bland ekarna.

11.55: tillbaka till verkligheten: vi har ju glömt schabrak! Saga får själv fråga runt och hon får låna ett vitt dressyrschabrak av en sann gentleman som heter Jon.

13-16: det är hett som i Sahara och jag har ingenstans att ladda upp min telefon. Jag smyger runt och letar efter uttag, hittar till slut en stolpe med några eluttag och känner mig lite tjuvaktig.

Hettan! Under tiden mobilen ligger på laddning går jag ner till bäcken vid slottet och doppar mina uppsvullna, svettiga fötter i den för en stunds svalka.

15.50: ca. Slöar i skuggan vid lastbilen och smygkollar när Johan Lundin rider fram inför dressyren. Det är inte dumt att titta på. Han är med på min manliga eleganslista, ingen slår Ludde Svennerstål men Johan är god tvåa.

18.18: Saga rider sin dressyr, det blir inte hennes bästa ritt, men inte heller hennes sämsta. Ibland får man, när man har en spänd och superkänslig häst, hellre ta att det blir lite mellanmjölk än att mjölken skvätter åt alla håll.

Sen är det ju inte skitlätt att tävla mot sina tränare och gamla OS-ryttare och folk som tävlat sedan 1800-talet heller, men sånt är livet för en ung fältis med en bra häst.

20.10: vi hinner precis köpa en sallad i tältet vid stora gräsbanan innan de stänger.

21.ca: värsta bussen kommer in och ställer sig bland alla andra värstingbussar. Och hästtransporter och B-kortare.

21.15: jag ser Uffe Outfluencer komma gående med sin sambo -han fick plats på reservlistan ändå. Härligt! Växlar några ord med dem. Han är glad, och jag blir glad för att de är glada.

22.30: jag väljer mellan att gå och dricka vin med vänner och gå och lägga mig. Jag lägger mig. Jag är officiellt en tråkmåns.

FREDAG

07.15 cirka: regnet trummar romantiskt på lastbilens tak. Det är rejält fuktigt i filtar och kläder. Throwback till klassresan i sexan när vi paddlade kanot och tältade och det ösregnade hela veckan. En resa som för alltid planterade en aversion mot all sorts camping hos mig.

08.20: Elin och jag går och äter frukost vid slottsbanan. Saga vill sova lite mer. Det regnar, men är inte kallt. Vi kollar lite på banhoppning.

Kl 10: banbång i terrängen med Viktoria som är landslagsledare för ungdomarna. Jag är sen och hojar ikapp dem i full fart.

Uffe Outfluencer skriker “varning, Stockholmare på cykel”! Sladdar så det nästan stänker på Anna Hassö som ropar “har du fått kaffe!?”

Hon vet vad som är viktigt för stockholmaren på cykeln!

Alltså banan. Vilken dröm! Otroligt fin och välbyggd, ganska maxad. En böljande, klippt gräsväg bland alla underbara gamla ekar. Tre vattenhinder, enorma steeplechasehinder och en “ring” med rejäla klurigheter, en hisnande bank och mycket annat läckert.

Och blommor. Jag älskar det där lilla extra!

10.20: där kommer Uffe igen. Han ska rida den tvåstjärniga och kollar botten på andra vattnet i gummistövlar.

10.47: en annan mamma messar att lamporna lyser på vår lastbil. Åhhh! Vad är det för idiot som…?! Hojar dit i full fart. Som tur är finns det lite batteri kvar. Startar om motorn, stänger av den och sen är det normalt igen.

kl 11 ca: molnen skingras, solen börjar steka och det blir afrikavärme igen.

13.ca: Saga rider en stund i tokvärmen.

14.15. Gabriel kommer. Vi skiftar roller, han tar hand om tävlingen, jag åker hem. Möter kunder, byter vatten i hästarnas baljor, går igenom en massa mejl och meddelanden som jag missat. Hemmagrejer helt enkelt. Och tar en efterlängtad dusch!

19.50:jag kollar hoppresultaten på Equipe. Några nollor, några mångrivningar och en hel del däremellan, som det brukar vara. Några pet för Saga. Inte katastrof, men inte succé heller.

Ibland i en utvecklingsperiod kan det bli mellanmjölk ett tag. Det kan också ta lång tid innan framsteg hemma befästs på tävling. Alla som tävlat länge vet det, och vi oroar oss inte så mycket då vi vet att vi har en bra häst.

20.10: jag börjar skriva på den här bloggen.

LÖRDAG

06.50 Hoppar upp som en studsboll och kvittrar.

Skoja bara, jag masar mig upp med värkande kropp, motvilligt som varje dag. Värktabletter och kaffe, müsli, snabbrond i katthotellet, tar av hästarna insektstäckena eftersom det skulle bli jättevarmt, kollar vattnet, går en sväng med en tax som vi har hand om. Tar med vattenskrapa och terrängskydd.

08.15: hämtar upp vår medryttare i Bromma och kör åter mot Strömsholm. Håller i bilen en föreläsning för henne om hästens historia i samhället, om de tre riksanläggningarna varav Strömsholm är en och är nog allmänt tröttsam.

10.15: framme i Strömsholm.

10.30 -12: traskar runt med taxen, träffar vänner och bekanta, stöter på min gamla mamma mitt i allt. En massa stressiga samtal med Saga och Elin om saker som behöver styras upp. Elin hjälper henne med det mesta med hästen, men det blir ändå en del att bistå med.

Sen måste man komma ihåg att äta också! Det blev en svettig, hafsig måltid vid hoppbanan.

Jag försöker också att titta lite på tävlingarna, men nervositeten inför Sagas terräng börjar komma, så allt blir allmänt rörigt.

Här hinner jag också se lite av den underbara ponnygaloppen!

13.00: Sagas klass startar. Som alltid när hon ska rida terrängen vill jag bara att det ska vara över.

Jag vill gå och hänga mig i en snara i en av ekarna eller dränka mig i Kolbäcksån, men det kan man ju inte göra.

Hur skulle det se ut, ett självmord mitt i alltihopa?

13. 30 ca. Allt stannar av! Det har hänt en olycka. Det är Anna Hassö som har fått ett fall, och ambulansen rycker ut.

13.40 ca: några kommer och går med Annas häst, den verkar vara okej.

13.45. Olidlig väntan. Oro. Hettan dallrar i luften, fälttävlansryttarna som laddat för start måste vänta, det är kokhett, de blir tröttare, hästarna blir tröttare. De väntande ryttarna samlas under träd för att få skugga, alla väntar.

13.52: starterna börjar gå igen. Jag har ingen aning om när Saga ska komma. Jag sätter mig vid sista vattenhindret.

14.10 ca: Saga och Aldrie kommer dundrande! De tar det sista vattenhindret, jag kastar mig på cykeln och hojar bort till allén där hästarna spolas och kyls.

De var felfria! Fantastiska häst! Och min modiga unge! Inte ett enda hinderfel har de haft på de snart tre år vi ägt henne.

Som vanligt klarade jag inte av att filma eller fota ordentligt när hon red, så inga bilder från terrängen heller.

Totalt hamnade Saga på plats 13 av 36. Det är helt okej med tanke på svårighetsgrad, nivån på motståndarna och så vidare.

14.20 -16 cirka. vi tar hand om vår häst, hon promeneras en halvtimme och får sedan beta och vila i boxen.

Vi träffar svettiga ryttare och blöta hästar och får höra hur det gått för alla andra. En del har haft bra ritter, andra inte, några har avbrutit, någon blivit utesluten. Så som alltid, alltså.

Alla är oroliga för Anna.

17- 17.45 Vi tittar på den tvåstjärniga klassen. Många uppvisningar av ypperlig ridning.

Vi är så jävla skitiga, svettiga och ofräscha!

Här är Elins ben:

17.50 – 18.30 Vi packar in allt i lastbilen, baxar in skåpet, städar upp efter oss i stallet. Alla är sjukt trötta. Elin, vår medhjälpare, har gått nästan två mil bara idag enligt sin app i mobilen.

Vår medryttare är lite paff över hur mycket man sliter och springer omkring på en sådan här tävling. Och då har hon ändå bara varit med på en av de tre dagarna.

18.38: vi börjar rulla hemåt. Alla bara måste ta av sig sina skor, och lastbilen fylls av aromatiska odörer som kan knocka en elefant.

Åtta stinkande fötter, och till råga på allt tar Saga en snus, jag blir tvungen att köra med rutorna nere!

20.30 cirka. Hemma! Vi sätter insektstäcke på Aldrie och släpper ut henne i en frodig gräshage ett par timmar innan vi tar in.

21.15: duschar av mig hela tävlingen, äter, känner mig som överkörd av en lastbil.

22 cirka: Jag försöker få reda på hur det gått med Anna, men ingen vet.

SÖNDAG:

Hemmagrejer; hästarna, katthotellet, tömmer lastbilen och skurar ur den, för den ska lånas ut till kvällen. Det är garanterat vårt rekord i snabb tömning av lastbil efter tävling, det kan ta en månad annars…

Städprojektet tar flera timmar och det blir ett berg av tvätt.

Någon gång under dan ser jag livstecken från Anna Hassö i egen hög person på Facebook.

Hon inte bara lever, hon mår rätt okej! Hon skriver att hon har brutit några revben och fått hjärnskakning, men tycks i övrigt må rätt bra!

Och det var allt jag ville höra idag!

Nu vill jag bara ha en lugn kväll.

Jag orkar inte ens gå ut och rida.

Kommentarer från Facebook