Intriganta Irma

Irma är ponnymamma. Och det kan lika gärna sägas med en gång att hon är den sorten som ger alla ponnyföräldrar a bad name.

Irma är elitmamma. Det är där de finns, de värsta. I eliten.

På lägre nivåer är det mest roligt och trevligt. Snälla, glada människor som har kul.

Men i eliten, där man kan träffa på sådana som Irma. Det viktigaste för henne är att hennes barn vinner. Hennes unge är ju BÄST, och Irma lägger ner varje spänn hon tjänar och varje ledig minut hon har på ekipaget, så hon låter inget stå i vägen för deras framfart.

De är där i eliten som ett team, hon och dottern. När någon ny stjärna tar sig upp i de klasser som dottern rider rynkar hon på näsan och undrar : vem fan är det här nu då?

Sedan går hon hem och knappar fram TDB. Där granskar hon den nya konkurrentens tävlingsresultat. Flera år bakåt går hon igenom, för att se vem de har fått in i gemet.

Irma orkar inte ens vara trevlig. Att hälsa eller rentav småprata på tävlingar fast man setts på alla möjliga ställen runt om i landet orkar inte Irma göra.

Hon går förbi och låtsas att hon inte sett folk förr. Och pratar hon någonsin så är hon missnöjd med tävlingsplatsen eller lagledaren och snackar skit.

Eller intrigerar för att folk ska bli osams.

De deltar helst inte i landslagets gemensamma träffar, hon och dottern, sammankomster av alla slag håller de sig gärna en bit ifrån.

Men trots att de som team håller sig på avstånd vet Irma nästan mer om barnets konkurrenter än vad konkurrenterna vet själva. De vet i vilken tävling konkurrent A rev två hinder och i vilken tävling konkurrent B ramlade av. De vet i vilken tävling konkurrent C krascahde redan på framridningen och i vilken tävling konkurrent D red fel väg.

Irma är inte den där mamman som står och skriker. Hon är mer ormen som lägger krokben i lönndom.

Landslaget är barnet så klart redan med i. När det närmar sig uttagning är Irma ute i god tid för att fälla sitt barns konkurrenter. Även i detta är hon ett team med sitt barn.

Tillsammans rotar de igenom konkurrenternas Instagramkonton och andra sociala medier för att hitta tvivelaktiga bilder som tyder på fest. Eller bilder som är lite för utmanande på annat vis.

“Kolla vilken urringning! Och vad med smink! Och är det inte en flaska där bakom på bordet!? Den här skickar vi in” utbrister dottern och visar sin mamma vad hon hittat.

Nöjd och lysten skickar Irma in bilden till landslagsledare och förbund.

Ja, hon gör faktiskt sånt. Det är sant.

Det är hon som tar reda på att det barn som just ridit sitt SM hade en miss någonstans i kvaltrappan för länge sen och därför måste lämna tillbaka sin medalj.

Och därmed har hon säkrat sin egen, förlåt dotterns medalj.

Nej, hon drar sig inte för att sätta dit andras barn, Irma. Vad som helst, bara hennes barn kommer fram.

Irma är helt enkelt ponnymamman man tror inte finns på riktigt förrän man träffat henne och sett vad hon är kapabel till.

Hon sår split, skapar läger och orsakar dålig stämning omkring sig vart hon än kommer.

Det enda man möjligen kan glädja sig åt är att Irma trots allt är ganska ovanlig. De allra, allra flesta har trots allt mer stil.