Hur många våldtäktsmän finns det egentligen? Jag tänker efter och mår illa.
Ishockeylaget Brynäs är i kris för att två av deras spelare är misstänkta för våldtäkt. Två olika våldtäkter och vid skilda tillfällen.
Ja, det låter ju som något som kan orsaka en kris för en idrottsförening.
Hur många våldtäktsmän finns det egentligen?
Det är tanken som dyker upp.
Alltså, hur många jävla våldtäktsmän finns det?!?
Ishockeyspelare, de är väl hyvens killar i regel?
Mja, jag vet inte jag. Delar av ishockeykulturen stinker. När jag var på ishockey senast stod hejaklacken och skanderade ”det är en hora som dömer, en hora som dömer!” Tusentals män, i kör.
Pappor som var där med sina barn stod och skrek det. Och jag har träffat en tjej som blev våldtagen av ett helt ishockeylag. Mer om det längre ner.
Vi vet alla att det går inte att se på män vilka som är våldtäktsmän, pedofiler och liknande.
Det står inte i pannan på dem tyvärr.
Det kan vara en Kalles Kaviar-typ i vita ridbyxor.
Din arbetskamrat, bror eller granne.
Man vill gärna tro att de inte är så många, att det ”bara” är de som man läser om i nyheterna, men samtidigt inser man att fler män än man vill tro har begått övergrepp, eller kommer göra det.
Många män vill gärna framhålla att det bara är en liten minoritet som begår övergrepp, att de allra flesta aldrig skulle göra något sånt. ”Inte alla män” och det.
Men hur är det egentligen?
Långt ifrån alla alla våldtäkter anmäls. Det är ett faktum.
Av de relativt få våldtäkter som anmäls går inte många till åtal, och av de som det blir rättssak av leder bara fem procent till fällande dom.
Betyder det att nittiofem procent av alla anmälningar är falska? Nej, det är det nog ingen som tror!
Enligt Brå sorterar polisen bort ungefär elva procent som troligen grundlösa.
Jag vet inte på vilka grunder de gör det.
Återstår gör 89 procent som inte kan betraktas som grundlösa.
Det är väldigt svårt idag att få någon fälld för våldtäkt. Att vittnen inte finns och ord står mot ord är det vanligaste skälet till att utredningar läggs ner.
Att anmälan kommer in för sent är ett annat problem som försvårar många utredningar, men det är fullt förståeligt att våldtäktsoffer ofta dröjer med anmälan.
En utredare på polisen förklarade det så otroligt bra i ”Veckans brott.”
Han sa så här:
”Förövaren och offret är ofta bekanta med varandra sedan tidigare. Man kan behöva tid som målsägande, det är en process att gå igenom: vad händer om jag anmäler? Vad kommer det innebära för mig och min familj, för våra vänner och bekanta, för gärningsmannen, för våra jobbarkompisar och så vidare. Det här är något den utsatta behöver processa, och det är skälet till varför det ofta kan ta flera dagar, en vecka, en månad eller flera år innan en anmälan görs.”
Det är ett faktum att det idag är ganska ofarligt att begå en våldtäkt. Många anmäler inte, och om de anmäler är risken att förövaren blir fälld ganska liten.
***
Det fantastiska som hände hösten 2017 var att det plötsligt blev mindre skambelagt att prata om övergrepp man utsatts för. Nu lades skulden där den hör hemma -på förövaren.
Och då kom berättelserna.
En äldre herre vid namn Jan Guillou kallar det som hände då för ”metoopaniken”. Han menar att kvinnorna hade blivit helt galna och hade någon sorts panik.
Men det var ju inte kvinnorna som hade panik. Om det fanns någon metoopanik så var det männen som hade det.
Kvinnorna släppte skammen och började berätta -klart en och annan man fick panik då!
Det vi har sett efter metoo är en ökad medvetenhet. Jag tror och hoppas att den generation tjejer som växer upp nu är präglade av metoo och tar det med sig in i framtiden.
Men vi har också sett att männen har slagit tillbaka.
Tio män har hittills vunnit förtalsmål kopplade till metoo, och ett elfte mål pågår nu.
I Sverige kan du bli fälld för förtal även om det du säger är sant.
Det är väldigt mycket lättare att få fram fällande bevisning i förtalsmål än i våldtäktsmål.
Hur som helst. Redan innan metoo kände jag till en lång rad våldtäkter i min bekantskapskrets.
Håll i er nu.
Det här är våldtäkter som kvinnor som jag känner eller har träffat har råkat ut för och som de har berättat för mig själva eller som på annat sätt kommit till min kännedom:
* En gruppvåldtäkt i en förort till Stockholm. Tio killar på en femtonårig tjej som de låste in, de kollade på porrfilm medan de våldtog henne. Sedan kom en äldre kusin till nån av killarna, hon trodde då att hon skulle bli utsläppt men han kom bara för att våldta henne han också. Elva våldtäktsmän. Saken anmäldes aldrig. Killarna trakasserade flickans familj och hotade dem. 1990-talet.
* En flicka blir indragen i en bil på väg hem från skolan. Förort till Stockholm, hon var tolv. Jag är osäker på antalet våldtäktsmän här, men minst fyra. 00-talet.
* En ung svensk kvinna blir våldtagen av ett ishockeylag på ett spa i ett västeuropeiskt land. Tio gärningsmän. Att både flickan och hockeylaget var från andra länder än det där det hände försvårade utredningen som las ner. 2010-talet.
* En sextonårig flicka blev våldtagen på en fest av tre killar. En tidigare arbetskamrat till mig. Hon anmälde aldrig. 00-talet.
Bara här kan jag räkna till tjugoåtta våldtäktsmän -på fyra tjejer.
En anmälan, som inte ledde till något.
Fyra förstörda liv, tjugoåtta as som gick vidare med sina liv utan påföljd.
Det gå knappt att ta in!
Vidare har jag genom livet också råkat på flera som blivit våldtagna av en man, en gång. Och så känner jag en som blivit våldtagen tre gånger, olika tillfällen och olika män.
Jag känner helt säkert också flera som inte har berättat, kanske inte för någon alls.
Jag önskar så att jag hade hittat på den här hemska listan och att den inte var sann.
2019 anmäldes 8581 våldtäkter i Sverige. Säg att det verkliga antalet våldtäkter som sker är fyra gånger fler än de som anmäls. Personligen tror jag det är ännu fler, men om vi säger fyra bara för att ha något att räkna på.
Då blir det 34 324 våldtäkter om året. Eller 94 stycken om dagen. Och det blir ännu fler våldtäktsmän än våldtäktstillfällen, eftersom en del våldtäkter är gruppvåldtäkter.
Det svindlar. Jag mår illa.
En sak är säker: det går en jävla massa ostraffade våldtäktsmän lösa därute!
***
Jag tänker på det ibland, att de där tio killarna som hoppade på femtonåringen som blev inlåst och sen våldtagen av ytterligare en man, de är ungefär 40-45 år idag. Det var ett kompisgäng och de är säkert stadgade familjefäder nu hela högen.
Deras barn och fruar och föräldrar har ingen aning om att deras man/pappa/son totalförstörde någons liv för länge sedan genom att delta i en vidrig gruppvåldtäkt.
Man måste undra.
Hur många våldtäktsmän känner jag?
Hur många våldtäktsmän känner du?
Titta gärna på Veckans Brott om sexbrotten, klicka HÄR.