– Vad är det här för häst nurå???

Men alltså vad ÄR det med män när man kommer hem med en ny häst??

Då om inte annars får man ett kvitto på att de inte har lyssnat ett skit på en när man har sagt att det ska komma en ny häst.

Man säger inte att man har köpt en ny häst, man säger att det ska komma en.

Man har nämnt det i köket, i badrummet, i bilen.

– Jo den här hästen jag har talat om, jag hämtar den på måndag…

– Mmm, säger mannen och man tror på riktigt att han har hört.

Fast i vanlig ordning har han haft öronen på mute.

Och sen ba:

Han har inte ALLS hört nåt om någon ny häst! Och var det verkligen nödvändigt och borde vi inte prata om sånt här innan??

Värsta drama queen-utspelet när det är han som inte har lyssnat!

Och trots att det är han som inte har lyssnat blir man själv liksom:

Vad är det för häst nu då?

Jo ett avelssto bara. Dålig bild, kameran på min nya mobil suger.

Jag vill göra ett försök med något så crazy som att föda upp fälttävlanshästar, och jag tror att jag har hittat ett sto som passar.

Det är ett halvblod med hopp-pappa och en massa fullblod. Jag har fått henne superbilligt på grund av en skada (ej ridrelaterad och antagligen inte genetisk).

Köpte henne på stammen och för att hon aldrig väjde i terrängen och “åt hinder”. Och för att hon är släkt med vår fina tävlingshäst NuEllerAldrie via hingsten Billion xx.

En galen idé? Kanske. But someone´s gotta do it!

Som tur är är mannen aldrig sur så värst länge.

Följ oss gärna på Instagram: Ulrika: Ponnymammans Saga: Sagaasss