Traktorkaos och bortglömd avelsmärr. En vanlig dag i mitt liv.

Traktorkaos och bortglömd avelsmärr. En vanlig dag i mitt liv.

Posted by Ulrika in Okategoriserade, Ponnymamman skojar 02 jul 2017

Det är nu glasklart varför jag knappt rider längre. Det är inte bara för att jag är juniormamma till en ambitiös tonåring.

Läs det här och ni kommer förstå varför jag nästan aldrig kommer upp på en hästrygg längre.

kl 08.00. Vaknar, inser att jag inte behöver ta ut hästar för att alla är ute, men kan ändå inte somna om.

08.15. Masar mig upp och fixar kaffe.

08.30- 10 cirka, skrivbordsjobb, svara på mejl, boka in kunder, skriva fakturor.

09.30 En kattkund kommer uppför vägen, en halvtimme för tidigt! Ropar åt mannen att han får ta det besöket eftersom jag gör skrivbordsjobb.

Han blir sur och skriker att han vill äta sin frukost (artister har sena vanor).

10.05 Samma sak händer en gång till, mannen blir en fullfjädrad drama queen där nere men får gå ut till kunden.

12.30 cirka. ÄNTLIGEN får jag gå ut! Drar på mig en gammal sjavig prickig trikåklänning och en ful fleecejacka och går ner till traktorn som jag dagen innan hämtat hos min vän Marie några kilometer bort.

En söt liten Volvo Buster 400. Jag trixar lite med alla järnåldersspakar och knappar och den härliga gamla traktorn tuffar igång. Sänker putsen mot marken och börjar klippa stigarna mellan hagarna där gräset nu är midjehögt.

13.30 Aaahhh! Jag njuter av detta konkreta arbete. Älskar hur fint det blir bakom mig och jag kör våra gräsvägar upp och ner och klipper dem jättefint.

Nu kan alla hundpromenerare gå här utan att få fästingar på sig.

15.20. Hinner putsa två vinterhagar och har börjat på en tredje när det liksom börjar osa.

15.30 Osandet fortsätter, jag vet inte riktigt vad det är. Avgaser som kommer in?

15.45 Men var kommer den här röken ifrån!? Det börjar fullkomligen bolma runt sätet, jag tittar ner, vad fan ÄR det?

Ser att två metalldelar i bakaxeln är så kokheta att det ryker om dem. Det ligger några gamla löv där, blir rädd att de ska fatta eld och att alla oljor och allt dieselspill ska börja brinna och att traktorn ska explodera med en smäll och att eldhavet och röken ska synas ända in till stan.

“KVINNA OMKOM I TRAKTORBRAND” skulle det stå i lokaltidingen.

Mina kroppsdelar skulle hittas över hela ön.

15. 47 Naturligtvis tar jag petflaskan med dricksvatten och häller på löven.

Det pyser.

15. 49 Ringer Marie. Min teori är att kraftöverföringsaxeln har med det att göra. Hon säger att oljan nog är slut.

15.49. Panik faktiskt. Jag kan inget om olja och traktorer.

16.05 Vi kommer fram till att jag stänger av kraftöverföringsaxeln och tar mig hem till dem med traktorn för oljepåfyllning.

Går in och gör en macka, sen ger jag mig ut på vägarna med den lilla röda traktorn.

16. 40. Men vad nu! Nu börjar den osa och blir kokhet IGEN! Trots att jag stängt av kraftöverföringsgrunkan!

16.46 Ungefär en kilometer från Marie, mitt i ett radhusomårde, bolmar det åter runt sätet, kjolen fladdrar av heta rökpustar och jag vågar inte köra en millimeter till.

Stannar traktorn mitt i ett radhusmområde och traskar stinkande av traktor-os hem till Marie. Lite smått gråtfärdig.

17.10 Pinsamt läge. För de har ett garden party där på gården för hennes sambos arbetskamrater. Och där kraschar jag in, skitig och tilltufsad och ska ha olja till en traktor.

Alla tittar på mig. Ta-bort-mig-känsla.

Jag hade visserligen klänning, men det var inte en partyklännig precis utan min köra-trakor-klänning. Stor och uttöjd och as-skön att jobba i en varm sommardag.

Det är nu jag undrar vad det är för fel på mig som inte bara kan lägga ner saker och ta dem nästa dag istället, nej jag MÅSTE bli klar när jag väl har gett mig på nåt!

17.13 Får en stor dunk halvfull med olja och ett verktyg. Jag ska skruva upp ett lock bakpå traktorn och fylla på.

Jomen det ska jag väl klara, jorå för fan!

17.15 Inte en chans att jag orkar gå med den där dunken, min höft skriker (och det har den gjort länge fast jag brukar inte lyssna på den). Inte en chans att de kan köra heller för alla hade tagit några glas och jag vill INTE paja partyt igen.

Tar dunken och linkar mot grinden.

17.16 Men – där står min egen cykel ju! JA! Jag hade ju ställt den där när jag hämtade traktorn häromkvällen.

Tar den och försöker cykla med dunken.

Det går sådär, det går inte att hänga den på styret och det finns ingen pakethållare.

17.19 Kommer på att man kan klämma fast dunken mellan kroppen och ramen och sitta framåt lutad liksom. Helt briljat!

17.25 Trampar vägen fram i min gamla trikåklänning dubbelvikt över en stor dunk med olja.

17.35 Tillbaka vid traktorn. Försöker hitta det där locket men det går ju inte. Ringer efter man, han svarar inte.

17.36. Får tag på Saga, säger att min mobil snart dör, förklarar var jag är och och ber henne skicka hjälp så fort mannen visar sig eller går att få tag i.

17.45 Sliter ännu med att hitta det där locket. Vet ni hur många pryttlar det finns på konstiga ställen på gamla traktorer?? Som KAN vara det man letar efter!

17.47 En gammal dam kikar ut från en dörr och låtsas pyssla med nåt på trappen. “Den har gått sönder, ska nog få ordning på den! ropar jag.

18.02 Mannen kommer, vi börjar leta men hittar ändå inte locket.

18.18 ca Men vad nu! Porsche-Peter dyker upp! Som hittat!

Porsche-Peter har en bilverkstad i byn, han är bland annat väldigt bra på Porschebilar. Och ni vet hur det är med såna här motorkillar, de bara måste lösa mysteriet.

18.26 Porsche-Peter hittar locket på ett helt annat ställe. Inte en chans att hälla från dunken. Och ingen tratt har vi såklart. Vi hittar en pappmugg på bilens golv och pytsar i oljan, pappmugg för pappmugg.

18.40. Startar. Inledningsvis känns traktorn som ny att köra. Lycklig börjar jag tuffa tillbaka hemåt.

18.56 Nästan hemma. Men vafan! Det börjar bolma IGEN!

Parkerar traktorn och släpar mig gråtfärdig in i huset.

19.48. Börjar googla på gamla traktorer och olja. Någonstans står det att det krävs 35 liter. Vi hade nog hällt i max 6-7 liter.

20.10 Orka göra mat efter allt det här! Nä. Beställer pizza.

Då slår det mig.

20.14 HELVETE!!! Jag skulle ju ha hämtat Malwa från seminstationen i eftermiddags!! Vårt avelssto!

Ååhhh!!!!

Jag kan bli sådär, helt uppslukad när jag ska lösa problem. Glömmer tid och rum.

20.17 Kastar mig iväg med bil och släp. Det är tre kilometer ungefär.

20.33 Fäller ner luckan. Åh NEJ! Ingen mellanvägg!

Mannen har kört bygg-grejer i släpet… Kan ju inte köra hästen utan så mycket som en bom där fram!

Full fart hem igen. Glömmer hämta upp pizzan på vägen.

20.56 In med mellanväggen och iväg mot seminstationen igen, får hämta upp pizzan innan jag hämtar hästen, pizzagubben mumlar surt att jag är sen.

Ja, han vill väl stänga… Det är ändå fredag kväll.

21.14. Lastar stoet. Hon är visar tydligt att hon är sur för att jag har kört iväg henne till ett okänt ställe och länmnat henne där, men går in.

21.45. Hästen tillbaks och ute i beteshagen. Sjunker ner i soffan och börjar tugga på en halvseg, fisljummen pizza. Bara halva går ner.

Det blev ingen ridning idag heller. Jag är fastighetskötare och gård- och markansvarig. Utöver de två olika småföretag jag sköter varje dag. Och extrajobbet.

Det blir helt enkelt inte tid.

Mysteriet med den bolmande bakaxeln väntar på sin lösning.

Kommentarer från Facebook