Star Quality på hästfolks vis. Det handlar om sann mental styrka.
Förra veckan kom den fruktansvärda nyheten om att Sara Algotsson Ostholts lastbil börjat brinna på väg hem från tävling i Polen.
En häst dog i lågorna, och den andra, Arpertina, klarade sig med svåra brännskador.
Nu har det rapporterats att Arpertina inte orkade kämpa hela vägen med skadorna. Sara har nu mist även Arpertina.
Min tårar rinner nerför kinderna. närjag läser artiklarna. Jag kan inte föreställa mig hur det måste vara att mista två hästar på detta vidriga sätt. Eller en häst.
Chocken och traumat för alla närvarande.
Som mamma till ett elitsatsande barn har jag fått kika in bakom gardinerna i den yttersta elitens värld. Och jag lovar er, att det är ingen dans på rosor.
Det är ständiga upp- och nergångar, hårda smällar, hårt dagligt arbete, svängningar och risker i ekonomin som en vanlig anställd inte kan föreställa sig.
En ständig jakt på nya sponsorer, hästar, kontakter.
Ingenting varar i den här härliga men grymma tävlingsvärlden. Pengar och sponsorer kommer och går. Hästar har bara ett visst antal aktiva år, och rätt som det är när man närmar sig sitt mål får den en senskada.
Ena året har man goda förutsättningar och flera lovande hästar. Nästa år kan man ha mist allt. Stall kan brinna ner med hästar och allt, sjukdomar och olyckor händer.
Och så klassikern: du tävlar upp en häst och ni når toppen, och väl där uppe blir du av med den, för att ägaren ser att nu är det dags att sälja.
Det är även en värld fylld av konflikter. Vänner kan från ena dagen till den andra förvandlas till fiender som aldrig mer talar med varann. Bråk om hästar och pengar och konkurrens om lagplatser är en realitet man lever med bara.
När jag tittar på en ridstjärna på en prispall ser jag inte en person vars liv är en räckmacka, för jag vet att det inte är så.
Nej, jag ser en människa som kämpat som satan och som tål mer än de flesta.
Det är helt enkelt en jäkligt hård värld på många sätt, men de riktiga stjärnorna kavlar bara upp ärmarna och börjar om.
De äger förmågan att plocka bland spillrorna, tackla nederlagen och börja bygga på nytt.
I filmbranschen talar man om Star Quality. Det handlar om att gå genom rutan och att vara “larger than life”.
När jag tänker på Star Quality i hästsporten tänker jag på något helt annat.
Där handlar det om att aldrig någonsin ge upp.
Det handlar om sann mental styrka.
Jag hoppas av hela mitt hjärta att Sara med familj ska repa sig efter detta. Den här händelsen är bortom det begripliga.