Så jobbar ett proffs. När det funkar med hovslagaren.

Ni minns kanske kaoset här på min sida för några veckor sedan. Jag fick en jäkla massa meddelanden från arga hovslagare.

I kölvattnet av det där har jag fått en del berättelser i pm från frustrerade hästägare också.

Men istället för att berätta de i och för sig underhållande historierna om när det fuckar ur tänker jag istället ge ett positivt exempel.

Den perfekta hovslagaren, finns han? Eller hon?

Så här långt fram i mitt hästliv kan jag med glädje svara JA på den frågan.

Men jag fick kyssa många grodor först…

Det är en kundrelation i grund och botten. Det betyder att du som kund måste vara nöjd med tjänsten eller varan som levereras.

Och att du som kund sköter din bit: “beställer” i tid och ser till att tjänsten kan utföras på ett bra sätt, att du betalar osv.

Det viktigaste är att hovslagaren skor bra. Att hen vet vad hen håller på med, är skicklig i hantverket och har ett verkligt intresse för hästar och det vi gör med dem.

Robban är en viktig del av vårt team, han har en del i Sagas framgångar med NUEller Aldrie.

Det andra är sånt som att komma i tid, meddela om man inte gör det, förklara förändringar man vill göra i skoningen för hästägaren.

Ytterligare värden som smäller högt är att vara en trevlig person. De allra flesta jobb kräver faktiskt att man är det, även om man inte kan älska alla kunder och arbetskamrater.

Ska hovslagaren sko flera hästar kan man behöva tillbringa ett antal timmar tillsammans, så en god kemi är en inte helt oviktig detalj för mig iallfall.

När Robban ska komma vet jag att han gör det. Sitter han i köer eller av annat skäl blir försenad kommer det ett sms.

När han är framme är hästarna inne och rena och torra om ben och hovar, täcken tar jag av.

Det beror lite på tiden om jag släppt ut dem innan eller ej, men i regel är de inne. Är det regnigt och geggigt får de stå inne tills han kommit oavsett vad vi satt för tid.

Sen frågar jag vilken häst han vill börja med.

Robban skor alla hästarna hos oss. Ofta är vår inackordering My med. Hon är hovslagarelev på Strömsholm och passar på att lapa i sig av hans kunskaper.

Hon kommer bli en skitbra hovslagare, för hon har ett brinnande intresse.

Vi pratar ganska mycket. Robban är en konstnärssjäl och vi förstår varann på många sätt. Jag mockar och grejar medans han skor och finns redo för att flytta om hästar eller assistera.

Efter ett par hästar tar vi fikapaus. Om det är sommar och fint sitter vi på stallverandan, är det vinter och ruggigt går vi in. Jag gör starkt kaffe och brukar ha nån bulle eller chokladboll redo.

Jag har aldrig bullar hemma annars… Jag blir typ sjuk av socker, men när Robban kommer fuskar jag lite.

Sen tar han ett par hästar till, i den ordning han vill, och efter det brukar vi äta lunch. Oftast gör min man nåt att äta. Ibland hinner ingen göra lunch, och då beställer vi nåt från grillen och jag åker och hämtar.

Efter lunch tar han den sista hästen.

Eftersom jag har tappskokomeptens (och även har My i stallet) behöver jag aldrig ringa Robban om tappskor. Det är förstås skönt för honom.

Jag kan verkligen rekommendera alla att lära sig ta tappskorna själv. Det är faktiskt ganska enkelt och underlättar för både dig själv och din hovslagare.

Vi spar minst en uppsättning av gamla skor utfall att någon tappas:

Innan han åker har vi bokat en ny tid i kalendern. Alltid.

Och det är aldrig problem. Aldrig.

Han är PROFFSIG.

Ytterligare en värdefull sak är att hästarna slappnar av med Robban. Två fuxar kunde tidigare ibland vara rätt jävliga att sko.

Idag är de snälla hästar som står som små ljus. Slickburk och brems är ett minne blott. Uppfostran är superviktigt, men det gäller också att lyssna in hästarna.

Någon gång har vi tvingats ändra tid för vår tävlingshäst, om skoningstiden krockar med någon tävlingsresa vi måste göra. Annars ringer jag aldrig och stör.

Så, nu har jag förklarat hur det är när det är BRA.

Hur det är när det FUNKAR.

Att beskriva motsatsen och rada upp skandalhistorier skulle säkert vara underhållande och ge många klick, men jag tycker detta är mer konstruktivt.

Robban vet inte att jag har skrivit detta. Hoppas han inte får en massa skit nu som han fick förut, bara för att han är min hovis.