Långhelg my style och varför potatisrondellen betyder tur.

Folk pratar om “långhelger” och det brukar betyda att man tar en liten resa någonstans.

För oss brukar det betyda att man på torsdag/fredag packar bil och hästtransport tills man inte får in ett höstrå till, åker på tävling och kommer hem söndag kring kl. 23. Svettig, skitig, fattig och halvt medvetslös av trötthet.

Nä, vi har inga långhelger. Inte sådär som andra.

Hur var min ”långhelg”? Ja,om vi går tillbaka till torsdag morgon (det är väl på torsdagar långhelger brukar börja?) så gjorde jag min femtioelfte promenad till seminstationen där mitt sto konstaterades dräktig med Red Hot Chilli 1285!

Yess! En sak som funkat i sommar iallafall!

Elisabet till vänster är min egen fruktbarhetsgudinna. Hon har tillverkat mina tre uppfödningar, inklusive den hon håller i här. Till höger Nina Mattson från stuteriet.

Resten av den dan: fakturering och gårdsjobb. En kund som skulle lämna katt kom sent, dök inte upp förrän klockan 20, hade sedan lite svårt att skiljas från sin katt och grät.

Att skiljas är att dö en smula.

Efter ett tag lockade jag med kattägaren och hennes barn att titta på minishettisarna, och då skingrades separationsångesten.

Mm, någon nytta gör de ändå, de små sötnosarna!

På fredagen åkte jag tidigt E:4an söderut för att vara med vid en veterinärbesikting av en häst som vi hoppas kunna köpa åt Saga… Någonstans i Sverige finns den, jag ska inte avslöja allt ännu för än är det inte klart.

E4:an och jag alltså… Hann inte med frukost, så redan i Nyköping stannade jag och åt på Max. Vet inte varför, men ute på vägarna är det som att det helt plötsligt är tillåtet med skräpmat?

Eller så äter man på ställen man aldrig annars skulle äta på!

Konstigt det där.

Iallafall, jag har av en händelse fått två timmar över. Försöker hitta det där mystiska stället Sharpman någonstans i Östergötland. Det ska vara skyltat hävdar halva min bekantskapskrets.

Inte en jävla skylt! När jag kommer till Ödeshög fattar jag att jag kört för långt och vänder. Men de två timmarna gick iallafall.

Stannar på ett ställe och köper kaffe. När jag sitter där och har kaffepaus ser jag på Facebook att “potatisrondellen” i Mjölby har nominerats till Sveriges fulaste rondell.

Jag var EXAKT DÄR! När det dök upp i mitt flöde.

Då förstod jag att Gud skojade med mig, att jag befann mig i universums absoluta centrum vid navet, potatisrondellen, och att hästen skulle gå igenom besiktningen!

Det gjorde den. Ni vet innan en besiktning, alla är så nervösa. Varken ägare eller köpare har kunnat sova ordentligt och har mörka ringar runt ögonen. Någon pladdrar nervöst, någon annan går runt tyst och sammanbiten. Alla har lite magont.

Sen om hästen går igenom så släpper allt det där och alla blir lite flamsiga liksom.
Iallafall blev jag det lite.

Allt är dock inte klart än så jag går inte ut med full info. Det är lite grejer kvar.

Man ska inte ropa hej förrän man är över bäcken…!

Hur som helst, kan inte tolka det här på annat sätt än att potatisrondellen i Mjölby, Sveriges fulaste, för tur med sig. Jag kommer nu inte längre kunna åka E4:an utan att svänga av och ta ett varv i den!

Sedan skulle jag få en sak av bloggaren Silverbjälke som händelsevis också var på besök i trakten. Fikade med honom ett par timmar. Vi tycker inte alltid likadant, han har ju alltid fel när jag har rätt, men vänner kan man vara ändå.

Schysst selfie-filter på Samsungtelefonerna, riktigt sådär slät är jag inte!

På det en olidligt lång resa hem. Många sega timmar med foten på pedalen.

Någon måste vara hemma med djuren, och idag blev det Saga eftersom mannen på sjätte veckan jobbar i Finland.

– Fatta vad tråkigt jag har haft, jag har gjort paprikahjälmar åt katterna!

Romersk stil cirka 450 år före Kristus.

På lördagen skulle vi ha åkt på terrängträning, men unghästen hade tappat en sko och en bit av hovväggen var borta. Slog på en sko men han var varm om hoven så det kändes inte rätt att åka på träning.

Så vi åkte till stan och gick på Pridefestivalen, det skrev jag om igår.

Vill ni känna lite kärlek och få lite hopp om mänskligheten så gå på Pride något år!

Ja, och när ni läser det här är jag på ett av mina externa jobb, som jag är varje söndagkväll om vi inte är borta på tävling.

Det var min “långhelg” det. Några helt okej sommardagar ändå! Och ganska typiska för mitt liv.