Jerringprischock igen! Men varför är Magdalena folkkär och inte Peder?

Jerringprischock igen! Men varför är Magdalena folkkär och inte Peder?

Posted by Ulrika in Okategoriserade, Ponnymamman tycker 18 jan 2022

Det är så stort att det knappt går att ta in.

Det som hopplandslaget under trollkarlen Henrik Ankarkronas ledning lyckades med det magiska året 2021 går sannerligen till historien.

Att de på kvällen den 17 januari 2022 sopar golvet med allt och alla på Idrottsgalan och kammar hem pris på pris -det visar på så mycket.

Var det någon mer än jag som anade en liite tryckt stämning i lokalen?

I år var responsen inte fullt lika hånfull, det gick väl inte att vara det efter årets exceptionella prestationer.

Den var mer… gäspande. Också det en härskarteknik.

Expressens Anna Friberg som tidigare ondgjort sig över Peders Jerringpris i sina krönikor kände sig tvungen att redan i rubriken klämma in det där ordet sekt.

Nu försökte hon vara snäll och gratulera men bitterheten lyste igenom.

”…det var kanske till och med rätt.”

Friberg förklarar att priset alltid gått till folkkära idrottare, som Magdalena Forsberg som har flest Jerringrpis av alla, fyra stycken. Ett mer än Peder.

Men varför är det inte en sekt som är framme när Magdalena Forsberg får Jerringpris på Jerringpris, varför är det inte någon ”kupp” då?

Varför är Magdalena Forsberg folkkär men inte Peder? Hur många sommarprat och soffprogram, hur mycket ödmjukhet och älskvärdhet krävs?

Att kunna bli folkkär kräver riksmedias obrutna intresse över tid -och det har inte ridsporten fått.

Hon påpekar en bra sak -att det är första gången ett könsmixat lag vinner pris.

Det var ursprungligen boxarkvinnan Mikaela Laurén som sa det där om sekt.

Tanken var att degradera oss, att visa på att vi var galna och att vår framröstning inte kunde tas på allvar.

Lite tröttsamt är det att höra det där år ut och år in -men det har bara gjort oss ännu starkare, ännu mer sektiga.

Aftonbladets artikel var lika mycket gäsp den.

Halva texten handlade om prins Carl Philip.

Men, men.

Jag släcker lampan den här kvällen med tanken att det är ju svensk sportjournalistik som misslyckats.

De har i decennium efter decennium missat hur stor hästsporten är, och nu när de tvingas inse det reagerar de med först hån och förnedring, sedan med avmätt bitterhet.

Så tråkigt att inte boxningen eller andra sporter lyckas ”mobilisera” sina fans och utövare.

I kommentarsfälten under kvällspressens artiklar ser det ut som vanligt:

Kommentarer från Facebook