Ilskan mot hästar på vägen är kvinnohat.

Vet inte om ni också tänkt på det men ilskan mot hästar i trafiken är en form av kvinnohat.

Det har slagit mig förr och har slår mig igen när jag läser kommentarerna under ett av mina senaste inlägg på Facebooksidan.

Där hävdar ÅKE att alla hästar ska tränas till att tåla precis allt, rymdraketer och atombomber och vulkanutbrott, annars ska man inte så mycket som korsa en väg, och ryttaren har hundra procents ansvar för sin häst!!!

Det stämmer inte rent juridiskt att man skulle vara hundra procent ansvarig.

Hästar har alltid varit en del av vårt samhälle och förr visste alla att hästar kunde bli skrämda, kunde skena och så vidare.

Därför har det av tradition tagits hänsyn till hästar, men den allmänna kunskapen om hästar har försvunnit.

Nå, hur många gånger det än förklaras för Åke att man inte har ”100 procents ansvar” så hävdar han det igen och igen.

Och så kommer PATRIK och påstår att alla minsann har ansvar och att det finns ryttare som beter sig illa också!

I trafiken, får man anta att han menar.

Men hur jag än tänker kan jag inte komma på hur ryttare gör när de beter sig illa i trafiken.

Ryttare har ju liksom liv och lem gånger två att skydda, medan bilförare sitter bakom plåt och härdat glas.

Det vore liksom väldigt ologiskt att ”bete sig illa” i trafiken när man sitter på en häst.

Det är inte hästarna som är trafikfaror, det är inställningen hos Patrik och Åke som är farlig.

Åke är så oresonlig att jag går in på hans Facebooksida och tittar vad han verkar vara för en.

Han har bland annat delat länkar av en känd antifeminist som gång efter annan spyr ut hat mot feminister för att sedan be om swish.

Suck. Man vet att det är hat det är frågan om när inget man säger går fram och personen bara fortsätter att hålla sin ståndpunkt, även när hen blivit motbevisad.

Tvivlar du på att hat mot hästar i trafiken är kvinnohat kan du ta en titt i någon av de Facebookgrupper som finns för yrkeshchaufförer.

Där är det inte bara hästar på vägen man hatar, utan även alla jävla kärringar som är ute och kör med hästsläp!

Historierna är många om dessa värdelösa jävla kärringar som inte borde släppas lösa på vägarna.

Nå.

Utgångsläget i alla dessa trafiksituationer är här kommer jag i ett motordrivet fordon, vägen är min och om du hindrar mig det minsta, om det så bara handlar om att sakta ner lite blir jag rasande.

Och det är framför allt män som blir riktigt förbannade på hästar på vägarna.

Jag har ingen statistik men jag kan sätta min högra hand på att vid de flesta allvarliga olyckor mellan bil och häst så har det suttit en man bakom ratten.

Några exempel ur mitt eget liv:

* När sopbilen prejade ner mig och min häst i diket och garvade åt det.

* När en lastbil i hög fart dånade förbi mig och min dotter på våra hästar på en smal landsväg trots att vi på långt håll signalerat till honom att han behövde sakta ner. Vi är kapabla ryttare men någon mer grön hade ramlat av.

* Jagad av arg bonde på skördetröska.

Jag har undrat om det kanske också handlar om någon sorts hat mot kvinnor som har en dyr hobby. Jag vet inte.

Något är det.

Kvinnor som tar plats och som kräver något, i det här fallet lite hänsyn, har alltid provocerat.

Men alla cyklister då, de är ju också hatade och utskällda? säger någon nu.

De där som cyklar uteslutande på bilvägarna även där det finns cykelvägar, anlagda för lokalbefolkningens skattepengar.

Ja, de är också hatade och utskällda, trots att de till övervägande delen är män.

Men bara tänk er om de flesta cyklister varit kvinnor!

Föreställ er att 90% av landsvägsmotionstävlingscyklisterna, ni vet vilken sort jag menar.

Bara tänk er om de hade varit mestadels kvinnor!

Hur mycket större hatet hade varit mot dem då.

Frågan är om det ens hade varit lagligt att använda bilvägarna som motionsarena isåfall.