
Hur går vi vidare? Stark bok kan väcka samtal.
Debatten om sexuella övergrepp inom idrottsvärlden går varm. Ända sedan höjdhopparen Patrik Sjöberg gick ut och avslöjade att han utnyttjades av sin tränare har diskussionen då och då blossat upp, och den här vintern och våren har den pågått med full styrka.
Det har fått effekt. Både Svenska Ridsportförbundet och Riksidrottsförbundet har agerat!
Frågan är vad vi gör nu, för att inte allt ska rinna ut i sanden?
Jag skulle önska att man börjar jobba ute i klubbarna med information.
Att vi alla vågar prata, och bryter det tabu som fram tills nu legat som ett hårt åtskruvat lock över frågan.
Tidigt ute med att vilja väcka debatt var Marianne Wallin med ungdomsboken “Bränd” som kom ut 2014 (Kikkuli Förlag).
“Bränd” är en stark roman om fjortonåriga Ellen, som luras in i en konstig relation med sin ridtränare Jonas.
Skickligt beskriver Marianne Wallin ett klassiskt mönster: hur Jonas får Ellen att känna sig speciell och duktig när han väljer ut just henne att få rida gårdens finaste ponny.
Hur kompisarna blir avundsjuka och drar sig undan så att Ellen blir ensam och isolerad.
Hur ingen runt omkring märker något, och hur Jonas snärjer Ellen med sms där han skriver att ponnyn saknar henne, och han med…. Och hur han viskar dödshot i hennes öra.
“Det här är du tyst om, annars dör du!”
Trots att Ellen mår fruktansvärt dåligt är hon stark nog att göra något åt sin situation. Hon begår en drastisk handling som får stora konsekvenser.
Ellens föräldrar blir förtvivlade när allt går upp för dem. Men alla vuxna kring Ellen i “Bränd” agerar klokt.
“Bränd” är en viktig bok därför att den beskriver hur det ofta går till när barn luras in i orimliga situationer, hur svårt det är för omgivningen att tro eller upptäcka något, och hur offer tvingas till tystnad.
Boken skulle kunna få barn att våga prata och inse att felet inte är deras.
Den kan också ses som ett skolexempel på hur vuxna bör agera i en svår situation.
Jag skulle vilja se den i varje förening och ridklubb, och jag skulle vilja att många läste den, både ungdomar vuxna.
Det är dags att vi börjar prata om det otänkbara.