
Gräv ner er, moraltöntar! Pride är kärlek!
Är det bara jag eller finns det som känner isvindarna? Snålblåsten som sveper in i samhället och moraliserar över det ena och det andra och som vill begränsa och trycka ner?
Nu var det Pride.
”Perversa veckan” var det en kristdemokrat som kallade det. I en privat facebooktråd blev jag upplyst om att exhibitionister ”tagit över” Pride och simulerar sex offentligt framför barn och gamla och att det tydligen är ett rent helvete på stan den här veckan.
Men oj då! Jag känner nog inte min egen hemstad!
I själva tåget viftar man med enorma dildos och visar sina nakna könsorgan, skrev en lantis som inte själv varit på Pride -och som sällan lämnar sin lilla byhåla.
Tja, har man har bott i eller nära storstäder hela sitt liv är det inte mycket som chockar en.
Sex och kroppar trycks ju ständigt upp i ansiktet på en i det offentliga rummet via reklam, film och media 365 dagar om året, vad är den enorma skillnaden?
Den här paraden handlar om allas rätt till sin egen sexualitet.
Men mest av allt är Pride KÄRLEK!
Deppig? Gå på Pride! Du får garanterat en kram av en vilt främmande människa -och hela stämningen är en kärleksdusch!
Precis som förra året stod jag och väntade på Svenska Ridsportförbundets lilla gäng i Pride-tåget. Tanken var att vänta in dem, fota och gå med en bit.
Men de var väääldigt långt bak, så jag hann inte.
Efter två timmar var jag tvungen att dra, skulle in och jobba.
Jag tycker det är underbart att förbundet deltar i tåget, ridfolket har som grupp många medlemmar som är HBTQ och det är hur som helst aldrig fel att stå upp för allas lika värde.
Jag var där med min granne Marie som föder upp welsh-ponnyer. Hon är normalt den mest jordnära människa man kan tänka sig så det var underbart att se henne i lila klänning.
Vi haffade Jonas Gardell i flykten!
Jag missade SvRf. Men tillbaka till nymoralismen.
”Unga tjejer går med nakna bröst i tåget!” beklagade sig en kvinna.
Ja, och försvarar samtidigt rätten till sin egen kropp.
”Still not asking for it” står det på henne.
På 80-talet var det nakna bröst på varenda badstrand och varenda brygga! Unga som gamla!
Hela jävla somrarna fick man stå ut med det! Att vi inte blev helt störda, vi som växte upp då.
Och string-badbyxorna, minns ni dem?! På vanliga heterokillar!
”De osmakliga exhibitionisterna förtar hela saken, därför bojkottar jag tåget”! skrev någon annan.
Okej. Men ska vi utöva kollektiv bestraffning mot hela Pride-grejen för att några få går lite för långt?
Slutar vi tycka att fotboll är en härlig sport för att några pundhuvuden skjuter raketer och slåss?
Vi måste kunna se förbi det där!
Totalt patetiska var ett gäng nynazister, Nordisk ungdom, som i bästa urgammelkristen anda gick med ett plakat som det stod ”Rädda barnen” på.
Från vadå? Dem kanske?
Nä, hörni, alla moraltöntar! Ni vet ingenting, för ni har inte UPPLEVT Pride!
Ni är för fega för att våga sätta er fot i stan den dagen!
Om ni någonsin vågar komma och uppleva paraden på riktigt kommer ni upptäcka att Pride är KÄRLEK.
Här är en bild från SvRfs tåg förra året, då Saga och jag gick med en bit.
Heja SvRf, fortsätt marschera för allas rätt att vara sig själva, alltid.
År efter år.