En mardrömslucia.

Men vilket konstigt möte. Vem var den här människan? Solveig fick dåliga vibbar.

– Hej. Jag heter Kim, jag hette något annat förut men jag har valt att ta ett könsneutralt namn, och jag är från Riksidrottsförbundets Genusmedvetenhetsutvecklingsutskott.

Kim, som alltså tidigare hetat något annat, spejade ut i lokalen och försökte få ögonkontakt med så många som möjligt.

– Jag är här för att upplysa er om de nya riktlinjerna för genusmedvetenhet och jämställdhet som ska främjas här på ridskolan. Det är ju Luciatider nu och Genusmedvetenhetsutvecklingsutskott har beslutat att vi ska jobba med Luciatågen för att ingen ska riskera att bli kränkt.

Det blev tyst i rummet.

– Vi har då aldrig upplevt att någon har blivit kränkt, sa Solveig eftertänksamt.

– Nähä, vad bra. Men det skulle kunna hända, och därför har vi tagit fram riktlinjer för just Luciatåg, som vi anser har en tydlig inbyggd problematik.

Solveig och de andra närvarande på mötet satt med pannorna i djupa veck. Vad var nu detta?

– Till att börja med ska Lucia helst vara en pojke eller transperson.

– Transperson? Är det en såndära HEN? sa Solveig och stirrade på Kim från Genusmedvetenhetsutvecklingsutskottet.

Kim log lite besvärat.

– Alla är hen. Men hur som helst, om ni har en transperson bland eleverna så uppmuntra gärna hen att vara Lucia, men annars går en pojke också bra.

– Det vete fåglarna om vi har nån sån, sa Solveig.

– Och så har vi tärnorna, fortsatte Kim. De ska helst vara pojkar, liksom vi helst ser att stjärngossarna är flickor. Stjärngossarna får dock absolut inte ha strutar på huvudet eftersom det är en glasklar parallell till Ku Klux Klan! Alla barn måste ha hjälm så det löser huvudbonadsproblemet. Man kan ju ta lite julgransglitter på hjälmen för att göra det lite juligare.

– Hur som helst så vill ha en jämn könsfördelning i Luciatåget.

Solveig skakade på huvudet.

– Men det blir ju omöjligt, för vi har bara en enda pojke!

– Jaha, men de ridande barnen har väl syskon som kan hoppa in? Lite små- och storebröder. Man måste väl inte rida på ridskolan för att få gå med i tåget?

– Sedan kommer vi till pepparkaksgubbarna som måste bort, för vi kan inte riskera att kränka någon.

Solveig tänkte på den fina pepparkaksdräkten som Antons mamma hade sytt. Skulle Anton inte få vara pepparkaksgubbe nu alltså.

– Men vem är det som ska bli kränkt?? Vi har ju inte ens några invandrare här på ridskolan om det är nåt sånt ni tänker på!

– Nej just det! Och det kanske är just Luciatågens fel det! utbrast Kim. Förresten föredrar vi ordet migranter, Solveig, migranter!

Solveig satt där helt tillplattad i sin stol och bara gapade.

– Jaha då har vi tomtarna. Tomtarna måste vara minst hälften flickor.

– Och så ljusen. Vi har bestämt att ta bort alla ljus eftersom de är fallossymboler och vi ska inte sätta fallossymboler i händerna på våra barn!

– Men! Luciakronan då!? utbrast Solveig.

– Ja, Luciakronan är ett problem eftersom den särskiljer en person som mer betydelsefull än de andra, men den får vara kvar tills vidare. Vi rekommenderar dock grankottar eller mandariner i luciakronan istället för ljus. Helst mandariner, eftersom grankottar också är lite falliska, men i grankottefrågan är vi ännu inte överens i genusmedvetenhetsutvecklingsutskottet.

– Och så vill vi höja medvetenheten om vad man bjuder på att äta och dricka. Marsinpangrisar får inte förekomma av hänsyn till vegetarianer och veganer. Och självfallet inga pepparkaksgubbar!

Nu utbröt ett smärre verbalt tumult. Lucia utan pepparkakor!?! Efter en stund lyckades Kim få alla att lugna sig och förstå att pepparkakshjärtan eller andra figurer gick bra. Det var bara pepparkaksGUBBAR som var oacceptabelt.

– Nå. Om vi återgår till könsfrågorna. Hästarna får endast vara vara valacker eller ston. Hingstar är en mycket stark symbol för den manliga sexualiteten och idén om den starka manliga ledaren, och det kan vi inte tillåta i barnens Luciatåg, eller hur Solveig? Ni har väl ingen hingst på ridskolan ändå antar jag, men jag nämner ändå att vi tar starkt avstånd från hingstar i all hästverksamhet med barn!

– Och så ser vi gärna att ni tar tag i användandet av färger. Jag var inne i er sadelkammare. Plocka gärna bort allt ljusblått och rosa och uppmuntra användandet av mer könsneutrala färger som gult, marinblått och grönt.

Nu fick Solveig nog. Hennes egen dotterdotter hade just sytt en rosa vojlock åt sin favoritponny.

– Men vad är problemet, människa!?! Ridningen är världens mest jämställda sport, och det trots Luciatågen och trots att flickorna tycker om rosa! Nu ska du ut härifrån!

Och så reste sig Solveig så hastigt att hon välte sin stol och så tog hon tag i Kim från Genusmedvetenhetsutvecklingsutskottet och kastade ut henne ur klubbstugan så hon for på ansiktet rakt ner i gruset.

– FÖRSVINN! Och kom aldrig tillbaks!!

Solveig var alldeles chockad över sitt eget raseri. Hon som aldrig brukade tappa fattningen. Hennes hjärta bultade, hon skulle bli fälld för misshandel!

Men vad var det hon såg där i sovrumsspegeln om inte sitt eget rödmosiga ansikte. Hon såg sig omkring. Hon var ju inte alls i klubbstugan på möte! Hon var hemma i sin säng.

Hon hade drömt.

Köp 2016 års stallkalender HÄR -leverans innan jul!