De vill att vi ska vara tysta. Glöm det!

Att göra sin röst hörd när en tycker att något är fel är en grundläggande rättighet. Något som vi i vårt fina mellanmjölksland är födda in i och tar för givet.

De flesta av oss kommer heller aldrig stöta på något problem med hur vi uttrycker oss, mer än de vanliga tonårsbråken och när en groda då och då hoppar ur mun.

Men när en närmar sig diskussionerna om män, om mäns trakasserier mot kvinnor, mäns våld mot kvinnor och hur män i diverse situationer är lite allmänna rövhattar -då minsann får en börja passa sig.

För Männen tänker då inte bli synade i sömmarna för sitt beteende och säga; ”Oj hoppsan är det verkligen så vi uppfattas -nu måste vi göra en förändring”.

Nej då, Männen letar upp närmaste advokat som är villig att gå deras ärenden och sen börjar jakten på oss (kvinnor) som vågar höja rösterna.

Det kan även föregås av att Männen innan advokatanlitandet själva kontaktat oss (kvinnor såklart) som dristat sig till att belysa Männens problematiska beteenden.

Det kan vara att det uppmanas att vi ska ”passa oss för vad vi skriver på internet”, det kan vara ett inställsamt sätt att försöka få oss att gilla dom så att vi inte ska vilja skriva nåt om dom -för de är ju En Trevlig Kille.

Sådär har det gått till ett tag nu.

Men nu har också något annat börjat hända -männens advokater har börjat kontakta skribenter för att försöka förmå dem att inte skriva, inte diskutera.

Vart är vi på väg när advokater börjar kontakta både journalister på tidningar och fria debattörer som oss två, i syfte att förmå oss att sluta skriva?

Det frågar vi oss efter att vi igår ikväll båda två fått meddelanden i våra inboxar i sociala medier från en försvarsadvokat till en av de män som figurerat i hetluften på sistone och som försöker skrämma oss till tystnad.

Vi känner även till anställda på tidningar som fått liknande påtryckningar från advokater som företräder män som anklagats för sexuella övergrepp.

Detta är rent häpnadsväckande. En ganska ny företeelse -och den stinker.

Tanken som uppstår är om detta ens är tillåtet?

Diskussionsfriheten är en av våra grundläggande, demokratiska fri- och rättigheter.

* Yttrandefrihet: frihet att i tal, skrift, bild eller på annat sätt meddela upplysningar samt uttrycka tankar, åsikter och känslor.

* Informationsfrihet: frihet att inhämta och mottaga upplysningar samt att i övrigt ta del av andras yttranden.

Hos Advokatsamfundet finns ett dokument som som kallas God Advokatsed (klicka här om du vill läsa om god advokatsed).

Under paragraf 2.9 står att advokater ”inte får lämna råd i syfte att kringgå de grundläggande mänskliga rättigheterna som omfattas av 1950 års Europeiska konvention om skydd för de mänskliga rättigheterna.”

Därtill står det ordagrant ”En advokat bör i sin verksamhet… verka för upprätthållandet av mänskliga fri- och rättigheter”.

En advokat som uppmanar en journalist eller fristående skribent att sluta skriva är definitivt ute på tunn is.

Det kan inte vara i linje med God advokatsed.

Sist och slutligen. Att försöka tysta den offentliga debatten är att göra våld på demokratin.

Det borde vara under varje advokats värdighet.

My Jeppson Lindkvist, dressyrdomare, debattör

Ulrika ”Ponnymamman” Fåhraeus, journalist, författare, debattör