Angiverikulturen -det fulaste med ridsporten.
Nu har det hänt igen. Någon har satt dit en ponnyryttare med hjälp av en liten filmsnutt.
Denna gång är det en svensk 16-åring vars mamma gjorde ett misstag på en tävling i Danmark.
Det var nu i helgen. Mamman råkade promenera med ponnyn utanför tävlingsområdet, något hon inte visste att hon inte fick.
– Jag såg andra gå med hästar där, och det föll mig inte in att vi inte fick det. Det var ju inget mästerskap, sa mamman.
Ridsporten har många regler, och där det finns många regler finns också risk att råka bryta mot dem.
Hur som helst. Någon som hade koll på reglerna fick syn på mamman. Och hen gick inte gick fram till mamman och sa -Psst, du ska inte vara där, gå tillbaka till området!
Som en schysst person skulle ha gjort.
Nej, hen tog upp sin mobil och filmade! Och gick sedan med filmen till tävlingsledningen.
Det är så folk gör nu för tiden.
De röjer undan sin eller sitt barns konkurrent.
Mamman är nu helt förkrossad då dottern blev diskad. Hon vet inte vad konsekvenserna blir, om det blir böter eller avstängning. SvRf och FEI måste titta på det.
Har det alltid varit så här? Eller skvallras det mer nu när det finns ett effektivt bevisverktyg i varenda jackficka?
Har den här vidriga angiverikulturen alltid funnits, eller är det bara det att ny teknik, själva tillfällena som ges, lockar fram det fulaste hos oss?
Jag vet hur det känns, vi har egen erfarenhet. Det är precis ett år sedan vi hela familjen var helt under isen för något liknande.
Det har varit en lång väg tillbaka.
Men iallafall. Om vi nu tittar på det här fallet i Danmark.
Vad lär sig våra ponnyttare av detta? Annat än att folk är giftormar?
Serpentus Toxicalus Hästsporticus, en art som sprider sig med hög hastighet.
Till er som gjorde detta mot den här familjen vill jag säga: ni är elaka och ynkliga!
Det är så långt ifrån sportsmanship som det någonsin går att komma.
Karma will get you.