Alla våra hästar ska dö en dag -frågan är bara hur.
Igår rapporterades att den 17-åriga fälttävlanshästen Allstar B avlivats efter att ha skadat sig i terrängen.
Naturligtvis läser inte alla artikeln utan börjar omedelbart skrika om fasta hinder och att fälttävlan borde förbjudas.
Suck.
Hästen trampade snett, och inte i samband med ett hopp över nåt hinder.
Tyvärr är ju verkligheten den att hästar dör.
En bekants häst dog under en uteritt. Den bara ramlade ihop under en lugn galopp i en skogsbacke.
Min egen häst skadade sig i hagen så jag tvingades ta bort henne efter ett ganska långt och nästan helt skadefritt liv.
Cold Play bröt benet under longering.
Jag hittade en gång en ettårig hingst död på ett bete, han hade slagit runt och brutit nacken.
Min kompis hittade sin häst död i boxen en morgon.
Nå. När hästar dör i fälttävlan är det i regel under stor dramatik med mycket folk närvarande, och därmed blir det stora rubriker.
När en dressyrhäst sakta slits uti ridhus och till slut efter långvarigt lidande avlivas på grund av artros blir det inga rubriker.
Det får ingen uppmärksamhet alls.
Dock är dressyrhästen med förslitningsskador enligt min mening precis lika ihjälriden som en hopphäst eller fälttävlanshäst som dör under mer fartfyllda former.
De hästar som avlivas på grund av förslitning är otvivelaktigt också många gånger fler än de fälttävlanshästar som avlivas vid en olycka.
Frågan är, om det är oacceptabelt att hästar dör på grund av vad vi gör med dem (vilket de ju odiskutabelt gör), ska vi förbjuda all ridning och annan användning av hästar då?
Det finns mycket att fundera på kring precis allt vi gör med djur.
De flesta hästmänniskor äter tex kött och deltar därmed dagligen både i dödande och vidrig hantering av djur i enorm skala.
Jag vet inte jag.
Jag vet bara att jag har haft två fälttävlanshästar som gått höga klasser, och de älskar terränggrenen mer än all annan träning.
Bra fälttävlanshästar är adrenalinjunkies som njuter av farten och fläkten precis som sina ryttare, annars skulle vi inte kunna ha dem till fälttävlan.
Jag vill inte att de ska dö under terrängen såklart.
Men jag vill inte heller att de ska dö till följd av ett utdraget lidande orsakat av något annat.
En sak vet jag, och det är att alla mina hästar ska dö.
Jag ska också själv dö.
Hur det kommer gå till har jag lyckligtvis ingen aning om.
——————————————-
Bild nedan: t.v. min häst som nu är död, skadad i hagen. T.h. vår tidigare elitponny Bonnie Bee, 18 år och lever ett gott och aktivt liv ännu.