Hästsportpapporna – en manlig resurs som växer.
I åratal har jag sett dem. De hängivna papporna i den här sporten, som ägnar sig åt sina döttrars fritid som ingen annan generation pappor före dem har gjort.
Och söners.
Jo, visst har det funnits en och annan hängiven pappa förr också. Men inte så många som idag.
De kör sina barn land och rike runt, och leder ponnyer och hästar.
Det är möjligt att det oftare är en mamma som hänger på TDB, men papporna blir fler på tävlingsplatserna och det värmer mitt hjärta att se.
I en del familjer tycks det alltid och enbart vara mamman som åker ut.
I andra familjer ser man mest pappan på tävlingsplatserna.
Det finns förstås en och annan svårare pappa. De där som skriker och gapar, kräver och skäller.
De där som skämmer ut sina barn och blir osams med alla.
Som får funktionärer att aldrig mer ställa upp och jobba gratis för att andras barn ska få tävla.
Jorå. Man har sett dem.
Men det är inte dem jag tänker på nu. Jag tänker på de mer lågmälda papporna. De hjälpande, fantastiska, stöttande papporna.
De som går upp i ottan, som tankar bilen dagen innan, som tröstar och peppar, som har packat matsäck och som finns där och verkligen ägnar tid åt sina barn.
Som gör det som mammor alltid gjort.
Sagas pappa är en hängiven tävlingsförälder. Och inte bara det, han är vår skrittmaskin också.
Dagarna efter en fälttävlan är det han som promenerar 6-kilometersrundan på asfalt med hästen.
Allt för att Sagas enda häst ska hålla sig stark och frisk i benen.
Ibland är de funktionärer. Som de här som stod på parkeringen i -9 grader. Tack igen, hörni!
En bra pappa vaknar inte upp först när barnet nått SM.
En bra pappa tar en aktiv del av hela grejen från början.
Rätta mig om jag har fel, men jag tycker mig se allt fler sådana pappor.
Avslutar med en bild på Thomas Berglund, pappa till Amanda, som vi träffat på tävlingar jag vet inte hur många år.
Nu rider tjejerna häst, och Thomas körde inte bara Amanda utan även Saga till Polen nyligen.
I en lastbil som han själv byggt om till hästlastbil!
Papporna är bra alltså!
Heja dem!