Aldrig tar jag in hästar så mycket som på somrarna!

Sommar, vila och hästarna ute, eller?

Ja, i någon sorts seglivad gammal fantasibild i mitt huvud.

Jag vet inte var den kommer ifrån, den där bilden. Min barndom kanske.

Som jag minns det skickades min barndomshäst på bete strax efter att sommarlovet börjat och sen kom han inte hem på hela sommaren. När jag hade kunnat haft som mest roligt med honom.

Än idag tänker jag att på sommaren går hästarna ute.

Det blir aldrig så.

Sanningen är att jag tar in hästarna mycket mer på somrarna än på vintrarna.

Inte fler timmar, men av fler skäl.

I juni tar jag in för knott och mygg.

I juli tar jag in för bromsar.

Och för hettan.

Och för att de inte ska vara jättetrötta på träning.

Och för att de inte ska bli feta som flodhästar.

I augusti tar jag in för att de ändå blev flodhästar.

Bara i september tar jag inte in dem alls. Då har myggen dött av och gräset innehåller inte så mycket näring längre.

Det är ännu varmt.

Från början på oktober följer ett par månader i lösdriften, tills det blir för blött.

Vi har lermark… alltså är det marken som bestämmer hur länge hästarna kan vara i lösdriften.

Först sent på hösten blir det ”inne”.

Bara i fyra-fem månader är de rutinmässigt i box på natten och ute på dan.

Men nu är det sommar, och då är det ett jäkla spring.

Nu ska jag ta en lång vandring ut på prärien och hämta in en häst som ska träna ikväll.

För att den inte ska vara helt slut på träningen.

Det tar på krafterna att gå och moffa gräs dygnet runt.

Nej sommar är inte vila.

Det är bara en seglivad illusion.

Följ mig gärna på Instagram: @ponnymamman.se