Skuldbomber hjälper knappast. Titta på orsakerna istället.
Bassning, bassning! Skäms på er alla dåliga hästmänniskor som inte åkte på EM!
Det är eftersmaken av en krönika i Aftonbladet skriven av deras ridsportjournalist Elisabet Hoff.
Tack för den skuldbomben!
Vi var självklart många som blev beklämda av att se så många gapande stolar.
Ryttar-EM 2017 är inte det första stora evenemang som går med brakförlust, men det låter så.
Elisabet Hoff vill ”å ridportens vägnar” be alla fotbollspojkar och -flickor i Göteborg om ursäkt för fotbollsplanerna som några maskiner körde sönder.
Det var väldigt synd, men jag fattar faktiskt inte på vilket sätt de sabbade fotbollsplanerna är mitt fel.
Eller ditt, du som läser detta. Det är vi som är ridsporten. Som Hoff ber om ursäkt för.
Nå. Skälen till att inte fler kom till Göteborg går att skönja i kommentarsfält i diskussioner lite här och där:
* Skolorna hade börjat.
* Folks semestrar var över.
* Biljetterna var dyra, och resa och boende på det blev för dyrt enligt många.
Dessutom är det nog så för många att själva hästlivet hindrar dem. Sedan vi köpte gård, och speciellt sedan min dotter börjat tävla mycket, går jag mer sällan på stora hästevenemang.
Jag har varken tusenlapparna eller tiden det kräver.
Och jag förstår inte kopplingen man vill göra mellan hur många som dyker upp på ett EM och hur mycket ekonomiskt stöd en sport kan anses förtjäna.
Det viktiga där är väl hur många som ägnar sig åt sporten?
I ett av mina jobb har jag fått god insikt i svenskarnas res- och ledighetsvanor, och kring skolstarten är svenskarna som minst benägna på hela året att resa bort.
De har just haft semester och vill inte be om ledigt, de vill inte ta barnen ur skolan det första de gör på terminen.
Dessutom är kassan ofta ganska tom då.
De stora, årliga evenemangen i Falsterbo, Scandinavium och Friends arena är vanligen både välbesökta och går runt.
Men inget av dem ligger precis vid skolstarten.
Tv-siffrorna var inte heller bra nog tydligen. Jag ska medge att jag inte hade tid att titta på precis allt. Men på en hel del.
515 000 tittade på Peders finarlunda.
Ja, men det är ju ungefär så många som vi är!? Fem hundra tusen svenskar sysslar regelbundet med hästar, brukar det sägas.
Det betyder ju att ungefär varenda ridkotte tittade, ja fler ändå faktiskt.
Mer kan väl ändå inte begäras?
Att det sändes på tv var inte minst jag själv glad för, för jag kunde inte vara i Göteborg. Det pågick nämligen även ett SM i fälttävlan, som min dotter deltog i.
Snacka om krock, men inget jag kunde göra något åt.
Efter detta ska vi skruva ner tonläget. Inte kräva så mycket. Vi ska skämmas lite för att vi är så stora i käften, typ.
Men nej, det ställer jag inte upp på!
Vi har rätt att uppmärksammas och få se våra stjärnor på TV även om publiktillströmningen till EM var svagare än väntat.
Att klanka ner på EM:s tv-siffror genom att jämföra med ”Saltöns” 1,5 miljoner är ungefär som att säga att Dramaten borde stänga bara för att fler väljer bio.
Att kasta en kollektiv skuldbomb på hästfolket kommer varken betala förlusten eller få dem att strömma till bättre vid andra tillfällen.
Inte ett ord om de många hästmänniskor som var där och jobbade gratis, inte ett ord om att man inte har några polisbevakningskostnader vid ett Ryttar-EM, att det inte kastas raketer eller att man slipper städa hela stan efter.
Det är väl bara att lära av misstagen? Lägg stora evenemang då folk lättare kan gå, och håll biljettpriserna nere.
Tack igen SVT, och tack EM:s arrangörer.