Evidensias veterinärer kan puckla på mig bäst de vill. Debatten behövs!
Det har gått en vecka och man kan lugnt säga att det tog hus i helvete.
Jag gick ut och kritiserade den riskkapitalägda djursjukvården och det blev ett jäkla liv.
Bra! Jättebra. Debatten behövs!
Det ursprungliga blogginlägget och debattinlägget hos SVT Opinion har tillsammans delats nästan 7000 gånger.
Intresset för saken är alltså stort.
Strömsholm tog kontakt och bjöd in mig att komma och besöka dem under en dag. Evidensias VD gick ut med ett svar på mitt SVT -inlägg.
Jag sa till Strömsholm att jag gärna kommer, men att jag vill göra ett filmat reportage och att jag ville vara fri att ställa de frågor jag ville. Jag sa också att jag ville träffa deras VD.
Det är fem dagar sedan. Jag har inte fått svar på om jag får göra ett filmat reportage.
Under tiden gick evidensiaanställda bananas på nätet. De drog på sig offerkoftan och adresserade mig med mitt namn i forum jag inte har behörighet till -hur skulle jag kunna bemöta det då?
Det var nog inte meningen att jag skulle kunna bemöta deras kritik. Man ville spotta lite på mig och sen självömka. Det är jättesynd om veterinärerna som gått 5,5 års utbildning för att hjälpa djur och sen bara får skit.
Ååkej… Då tar vi det en gång till:
DET ÄR INTE VETERINÄRERNA jag kritiserar.
Jag kritiserar en OROANDE UTVECKLING i RISKKAPITALISTÄGDA STORBOLAG som är på väg att skaffa sig MONOPOL.
Det är mycket tydligt att veterinärkåren inte är van att få sina förehavanden ifrågasatta.
Mycket tydligt.
Det har här och där skrivits att jag förtalar Evidensia. Men företag kan inte förtalas, isåfall skulle vi inte kunna kritisera Hennes&Maruitz för barnarbete eller diskutera oljebolagens sökande efter olja under bortsmälta isar i Arktis.
Det enda som liknar förtal i den här debatten är vad somliga skrivit om mig. Istället för att svara på sakfrågorna ger man sig på skribenten.
Alla debattörer råkar ut för detta. Men att attackera mig är bara försök att flytta fokus från kärnfrågan – de skenande priserna, utnyttjandet av försäkringssystemet, ockret och fuldebiteringen.
Argast av alla är evidensiaveterinären Björn Lindevall som utöver att ha mejlat mig mfl spridit sitt jättelånga, jättearga mejl som “öppet brev” på nätet.
Han avfärdar min kritik som ”skitsnack”, använder ordet kränkt i olika böjningsformer fyra gånger i sin text och tycker att jag gör “påhopp” på deras VD.
De berättelser jag samlat in från er läsare kallas för “hörsägen” och “skvaller”.
Och allt jag skrivit är felaktigt också. Jag har själv upptäckt att jag gjort ett (1) faktafel: det var inte Evidensia som ensamt på kort tid köpte upp 65% av marknaden, Anicura var med i den siffran. Aincura, som jobbar på ungefär samma sätt.
Björn och ni andra. Ni kan puckla på mig hur mycket ni vill. Ni kan säga att jag är en usel journalist och allt vad ni kommer dragande med.
Det spelar ingen roll. Det viktiga är att vi får en debatt om en osund utveckling!
EVIDENSIA. Och för all del även Anicura:
Jag anklagar er fortfarande för att driva upp priserna.
Jag anklagar er fortfarande för att utföra oönskade behandlingar som ni inte frågar djurägarna om.
Jag anklagar er fortfarande för fuldebitering och ocker.
Jag anklagar er fortfarande för att suga ut försäkringsbolagen.
Diskussionerna förs som om det finns tre parter i detta: djurägarna, försäkringsbolagen och djursjukvården. De två senare måste göra vinst.
Men det finns en fjärde part: riskkapitalisterna, och de ska också ha vinst. Inte konstigt att de måste hålla höga priser!
Frågan är om inte en del av det ni sysslar med gränsar till försäkringsbedrägeri?
Frågan är (och den har jag redan ställt) om er benägenhet att remittera till era egna är förenlig med konkurrenslagstifningen?
Under veckan som gått har jag fått in mängder av tack och glada tillrop, inte minst av veterinärer utanför Evidensia.
Jag har också fått in en flod av nya berättelser.
Som den om hur en kvinna åkte in för att avliva en gammal och sjuk tik, av kliniken blev övertalad att operera den gamla hunden, “din försäkring täcker det”. Hunden blev ännu sjukare och dog en månad senare, räkningen blev 65 000.
Berättelser som denna kallas “hörsägen” och “skvaller”.
Jag kallar det vittnesmål ur verkligheten.
Jag tror inte att Evidensia kommer låta mig göra något filmat reportage. Och faktiskt ser jag hellre att Uppdrag Granskning eller Kalla Fakta tar på sig det, för de har helt andra resurser än vad jag har.
Nå. Hur kunde allt detta hända? Hur kunde djursjukvården kapas och hur kunde riskkapitalister ta över på så bred front? Jo, på grund av försäkringarna.
Det är svenskarnas benägenhet att försäkra precis allt de äger och har som gjort denna utveckling möjlig. I många andra länder försäkrar man inte sina djur, och där är kostnaderna för veterinärvård rimliga.
Kära vänner djurägare, kära läsare. Evidensias veterinärer får larma och bäst de vill.
Under tiden kan väl vi diskutera den viktiga kärnfrågan istället: hur kan vi vända denna utveckling?
Hur?
Här är länkar till några läsvärda artiklar:
De stora aktörerna i djursjukvården 40% dyrare.
En artikel om utvecklingen sedan branschen köptes upp.
En lukrativ marknad (Dagens Industri).
Om hur vinstintresset tog över (SvD)
Djurskötare i uppköpta bolag upplever högre stress.