Jo, Djurens Rätt -hästar älskar visst att tävla.

Nu måste även jag skriva några rader om Djurens Rätts Hästgrupp. Det är djupt osmakligt att de omedelbart efter en hästs tragiska död går ut och kritiserar och dömer kunniga veterinärer och SIHS (kan läsas bla på Hippson).

Jag var inte där, men de jag känner som var på plats säger att allt som följde gick mycket fint och proffsigt till.

Det är osmakligt, men inte oväntat, att Djurens Rätt gör så här och de hade garanterat hittat något att klanka ner på oavsett vad som hade följt på dödsfallet.

Djurens Rätt är nämligen emot att hästar används till tävling. De är nog emot att djur “används” alls. Djur ska inte behöva arbeta för människan och de ska inte behöva prestera.

Djurens rätt har kanske missat att det finns en massa djur med en inbyggd vilja att arbeta och prestera. Jag tittar på min belgiska vallhund här bredvid som inget hellre vill än att arbeta och lära sig nya saker. Hon blir djupt frustrerad om detta behov inte tillfredställs.

I stallet har vi hästar som står högt i blod och som är vad jag skulle vilja kalla arbetsnarkomaner. De älskar att arbeta och lyser upp som lampor när man kommer till en tävlingsplats.

Människan har avlat fram dessa egenskaper, ja. Men nu finns de här djuren, det är individer som vill jobba och som mår bra av jobba.

Vad skulle hända om vi inte använde hästar till tävling? Antalet hästar skulle sjunka dramatiskt och många raser skulle upphöra att existera.

Jag läste en gång i en tråd där någon från Djurens Rätt hävdade att människor inte kan avgöra om en häst tycker om att tävla eller inte. Det finns inte vetenskapliga bevis, hävdade de. Till alla som tvivlar på om hästar gillar att tävla: ta en kompis, hoppa upp på två fullblod och ta en galopp jämsides på närmsta grusväg så får ni se.

Alla som har erfarenhet av tävlingshästar på hög nivå vet att de älskar att tävla. I de flesta grenar är det omöjligt att få goda resultat om hästen inte tycker om det den gör. Många kan vittna om hur tävlingshästar ofta blir deppiga om de ”ställs av” och inte längre får stå i centrum och har en tydlig uppgift.

Det ska tilläggas att det också finns hästar som tröttnar på att tävla, de kan då visa det på olika sätt och brukar tas ur tävlandet eftersom resultaten uteblir.

Jag undrar, är det bekant för Djurens Rätt att det är helt naturligt att dö, att alla som lever ska det? Hästar dör pang bom i hagar, i sina boxar och även i det fria. Där dör de rent av ännu mer; medellivslängden är kortare.

Vad dör de av i det fria? De blir slitna i stycken av rovdjur, de dör av skador de åsamkat varandra i strid, de kanske bryter ett ben i en klippskreva och blir liggande, de dukar under av svält, törst, insekter och parasiter.

Djurens Rätt kanske också är arga på naturen, som ordnat det så grymt att de starka vinner medan de svaga dukar under?

Om jag inte är felinformerad blev Filur 23 år gammal och hade tävlat i många år. Döden var snabb och kunniga veterinärer på plats hävdar att han inte led.

Det var naturligtvis olyckligt att hästen dog på arenan och ingen häst borde behöva dö till följd av tävling (man vet dock inte ännu om det verkligen var så i det här fallet).

Men. Alla hästar ska dö någon gång. Jag hade hellre önskat min egen häst en snabb död vid den aktningsvärda åldern 23 istället för att som relativt ung få cancer i en hov med ett långdraget lidande som följd innan veterinärerna lyckades utröna vad det var och vi tog bort honom.

En del i Djurens Rätt har hästar själva, och jag tror att några av dem rent av sitter på dem ibland. Men man måste få ifrågasätta hur hästkunniga de kan anses vara.

/Ulrika