Händelserna på hästgården - Boka här
Händelserna på hästgården - Boka här

Inget nytt i P1:s miniserie om sexuella övergrepp i ridsporten.

Inget nytt i P1:s miniserie om sexuella övergrepp i ridsporten.

Av Ulrika Okategoriserade 09 maj 2022

Nu har även jag lyssnat på de tre delarna i P1:s nysläppta miniserie om sexuella övergrepp i ridsporten “Hästkarlar och stalltjejer”.

Till min besvikelse innehöll den ingenting nytt.

Det var samma gamla stoff som gått runt i torktumlaren under lång tid.

Det som är bra i den är My Jeppson Lindkvist, som är skarp och tydlig. My, som förra året stängdes av som domare för att hon hade pratat om de här sakerna, och sedan fick avstängningen upphävd då SvRf återigen inte kunde sin egna regler.

Det är också en utförlig intervju med Marianne Wittbom Lilja, vilket ger perspektiv.

Det kan ibland verka som om all belysning av de här sakerna har hänt från och med vintern 2016- 2017, eller efter metoo som de lite slarvigt sägs, men så är det inte. Det har varit mycket vatten under den här bron, och en del går långt tillbaka. Marianne hade viktiga saker att berätta och hennes gärning som VD på Flyinge 2011 var stor.

I övrigt är det inte mycket udd över arbetet.

Svenska Ridsportförbundet framstår visserligen som precis så hopplösa som de är, men Ulf Brömster, som borde varit den som pratat, slapp uttala sig.

Över huvud taget verkar P1 ha haft svårt att få folk att vilja prata.

Och jag förstår det. Det är jättesvårt att få folk att öppna upp om det här.

En som gärna pratar är dock en tränare, som medverkar i serien med sitt namn, i alla tre delarna.

Han har även i en tidigare artikel i Hippson berättat att han haft sexuella förhållanden med minderåriga elever.

P1 låter honom bre ut sig oproportionerligt mycket i serien där han håller låda mer eller mindre oemostagd.

Här går P1 i fotspåren på SVT, som gång på gång efter metoo givit män stort utrymme att på bästa sändningstid tala ut om hur fruktansvärt det varit för dem att bli fejsade med vad de gjort.

Eller bli felaktigt anklagade, som de själva tycker att de blivit.

Som tidigare journalist reagerar jag på att P1:s reportrar kallar övrig media för ”oetablerade och mindre renommerade.”

Jag vet inte exakt vem eller vilka de dissade där. Det var många medier som skrev om frågan efter att det brakat loss i februari 2017.

P1 följer sin vana att sätta sig vid dukat bord, och därefter enbart framhålla sig själva.

Personligen tycker jag att produktionen var lite svag.

Det var ändå bra att den gjordes, för det kan inte tjatas nog om den här frågan, om saker någonsin ska förändras.

Flera av de som anser sig utsatta av tränaren har reagerat kraftigt på att han gavs så mycket plats.

Av hänsyn till dem delar jag inte länken.

Kommentarer