David vann mot Goliath. Men är det så här vi ska ha det?

David vann mot Goliath. Men är det så här vi ska ha det?

Posted by Ulrika in Okategoriserade 27 okt 2021

Detta är vad som hände:

En dressyrdomare skriver saker anonymt på Flashback och delar en lista med krypterade namn, en lista som cirkulerat i åratal och där flera personer med tunga positioner inom ridsporten figurerar.

Någon skvallrar till SvRf om listan på Flashback och SvRf meddelar dressyrdomaren att de vet att det är hon som skrivit och att de överväger att stänga av henne för ”hat och skvaller på nätet”.

SvRf meddelar genom sin Medlemsombudsman att de stänger av henne i 18 månader utan möjlighet att överklaga och utan att motivera längden på avstängningen.

SvRf hävdar att hennes anklagelser är ”ogrundade”. Inläggen på Flashback försvinner men det är inte skribenten själv som tar bort dem.

Det blir ett herrans liv. Dressyrdomaren och jag uppmärksammar saken, hästsporttidningarna hakar snabbt på och sedan även SVT.

Organisationen Safesport Sweden kliver in och förser domaren med en advokat som nystar fram att SvRf gjort ett formfel och inte hade rätt att stänga av My på det sätt som gjordes.

En namninsamling till domarens stöd startas av en hästkvinna.

SvRf tvingas backa och ge domaren möjlighet att överklaga.

Domaren överklagar via Safesports advokat till Riksidrottsnämnden, RIN.

RIN slår fast att SvRf gjort fel och måste häva sin avstängning omedelbart.

Hästfolket slänger ut ett skyddsnät och crowdfundar till dressyrdomarens advokatkostnad så att hon ska klara av fakturan.

SvRf svarar på allt det här med att meddela att de istället tänker gå vidare genom DIN istället för genom JU (något som dock inte går då fallet hunnit bli preskriberat).

Samtidigt som allt ovan hände pågick också en rättegång mot en ryttare i eliten som stod anklagad för fruktansvärda övergrepp mot minderåriga elever. Mot honom kunde inte SvRf hitta ett enda sätt att agera. Mot en kvinna som pratade agerade de snabbt, mot en man som erkänt oacceptabla handlingar agerade de inte alls.

Det är så mycket jag undrar över nu:

* Varför agerar man mot att kvinnor pratar men inte mot att män begår övergrepp och utnyttjar sina positioner?

* Hur i hela friden lyckades SvRf få bort inläggen med namnlistan från Flashback? Till sådant krävs juridiska muskler!

* Varför påstod Juridiska Utskottet att anklagelserna saknade grund, något de inte rimligtvis kunde veta eftersom inga utredningar skett? Insåg de inte att de därmed tog parti?

* Varför har förbundet två juridiska instanser, Juridiska Utskottet och Disciplinnämnden?

* Hur kan Medlemsombudsmannen, som ska kännas som en trygg famn som man vågar berätta svåra saker för, också sitta med i Juridiska Utskottet som utdelar bestraffningar?

* Hur kan man hävda att en 18 månaders avstängning inte är en bestraffning?

* Är det bra att majoriteten av ledamöterna i Juridiska Utskottet är över 70? Flera är strax under 80 och äldsta ledamoten är 84. Jag säger inte att hög ålder måste vara en nackdel, men det är väl inte som i Svenska Akademien att man sitter på livstid?

* Är det verkligen meningen att SvRf:s pengar ska användas till att jaga och sätta dit medlemmar?

* Hur kan det tillåtas att förbundets jurister begår misstag efter misstag och sedan dessutom tillåts tjäna stora pengar på att ta rätt på följderna av sina egna misstag? Jag syftar här på en äldre affär som inte är avslutad än.

* Sist och slutligen. Ska det, om man råkar ut för SvRf:s pang-i bygget-juridik, handla om huruvida man har råd att strida för sin sak? Ska man vara tvungen att hoppas på crowd funding när man som enskild, liten och ensam medlem får sitt förbund på sig?

Det har lagts fram att domaren inte hade varit tvungen att gå emot förbundet. Det handlade ändå inte om ett fängelsestraff.

Men det var ett principiellt viktigt fall, som i bästa fall kan bidra till förändring.

Förbundet måste kunna sina egna regler och följa dem.

Den här gången segrade David mot Goliath, tack vare en bred uppslutning kring domaren i en fråga som många är upprörda över och där förbundet inte har utarbetat klara och tydliga strategier, trots att de haft mycket lång tid på sig.

Men hur många gånger har det gjorts fel då den drabbade inte kunnat ta fajten?

Ska det vara så inom idrottsvärlden?

Jag finns på Insta: @ponnymamman.se

Kommentarer från Facebook