Stora Enso stallpellets
Stora Enso stallpellets

Hästfolk är galna. 17 moderna hästfolksdiagnoser.

Hästfolk är galna. 17 moderna hästfolksdiagnoser.

Av Ulrika best of., Klassiker, Ponnymamman skojar 09 Dec 2018

Psykiska diagnoser har kommit och gått genom historien. För hundra år sedan var hysteri och neuroser på modet.

Idag har vi andra diagnoser, och hästfolk har sina alldeles egna.

1. Dyrskryts-tourettes, DST
Benägenheten att skrytsamt basunera ut hur mycket pengar man gör av med på sin häst, till exempel att på sociala medier tala om att man har länets dyraste hovslagare. Symptomatiskt är att samma person som älskar att bli skinnad av hovslagaren blir galen när stallhyran höjs med 50 kronor.
Botemedel: Dyrskryts-tourettes är ofarligt. En försynt upplysning om beteendet räcker ofta.

2. Täckestjockleksångest, TTÅ.
En epidemi som brutit ut sedan någon täckestillverkare kom på att man kunde lura i folk att vissa väder kräver ett visst antal gram fyllning i täckena. Det finns en hel skala, som tidigare aldrig behövts men som nu är en odiskutabel sanning för den drabbade. Den drabbade kan när hon lämnar stallet inte sluta tänka på om hon gjorde rätt som tog 100-gramstäcket. Mitt natten kan hon hoppa i bilen för att byta till 200 grams-täcket. Tillståndet är sömnstörande och kan försämra förmågan att fungera rent allmänt.
Botemedel: vanföreställning, inga kända botemedel finns. Forskning saknas. Att tala med personen är vanligen verkningslöst.

3. Åkomman är nära besläktad med Multi-täckarsyndromet, MTS vilket innebär att den drabbade tror att hästen måste ha flera täcken på sig vid ett och samma tillfälle. Nu kan gram-skalan bli ännu jobbigare, då den måste vägas in och räknas på i relation till temperatur, vindstyrka, material och tjocklek på andra täcken och så vidare. Ofta lider en och samma person av både TTÅ och MTS samtidigt. Det kan bli mycket påfrestande.
Botemedel: vanföreställning, inga kända botemedel finns. Forskning saknas.

4. Foderstatsfixering.
Denna mentala låsning innebär att man inte kan sluta räkna foderstater. Även om man gång på gång kommer fram till hur många gram smältbart råprotein hästen ska ha kan man inte sluta. Det finns de som räknar foderstater hela nätterna och således inte orkar jobba på dagarna. Märkligt nog är fenomenet ofta kopplat till överutfodring.
Botemedel: KBT, samtalsterapi, medicinering.

5. Tillskottsmani.
Den drabbade är övertygad om att fodertillskott kan lösa allt. Ridproblem, beteendeproblem, hovproblem, hanteringsproblem; allt har sin lösning i en svindyr burk med något jox i.
Botemedel: KBT, samtalsterapi, tid.

6. Min-häst-besatthet, MHB
Den drabbade är helt oförmögen att sluta tänka på eller tala om sin häst. När hon vaknar undrar hon om den dött i kolik under natten, under dagen terroriserar hon stallägaren med sms om hästen. En ansenlig mängd arbetstid går varje dag åt till denna oro och eftersom hon ofta tar ledigt för hästens skull äventyrar det hennes position på jobbet.
Botemedel: graviditet, svår sjukdom eller att huset brinner ner kan ibland bryta den osunda fixeringen. Ingen medicinering har visat sig fungera.

7. Barbie-syndrom, BS
Ett maniskt, missbruksliknande tillstånd. Den drabbade lägger en oproportionerligt stor del av sin inkomst på outfits åt sin fyrbenta barbiedocka, som hon roar sig med att att klä på och av. En friggebod full med schabrak, träns, täcken och lindor är inte ovanligt. Vanliga följder är skilsmässa och skuldsättning.
Botemedel: fler hästar och egen gård. Barbie-syndromet är vanligast bland de som har en häst och står inackorderade.

8. Hästnet-missbruk, HNM
En missbruksform som innebär att man inte kan sluta läsa hästannonser. Den drabbade svarar på annonser trots att hon inte alls tänkt köpa hästen. Hon skickar annonsen till andra, vid allvarlig sjukdomsbild köper hon nya hästar hela tiden.
Botemedel: det finns idag inget botemedel mot Hästnet-missbruk. SvRf borde öppna en hjälplinje.

9. Hästgruppsmissbruk, HGM
Vid denna åkomma ägnar man en sjukligt stor del av sin tid åt hästgrupper på Facebook. Otroligt många timmar läggs på att tjafsa om skitsaker med totala främlingar, blocka folk och bli osams. Många utvecklar en, eller rent av flera personligheter på nätet, missbruket kan därför påminna om schizofreni.
Botemedel: att radera sociala medie-appar i mobilen kan hjälpa. En sista åtgärd är att gå ur alla grupper.

10. Admin-vansinne, AV.
Adminvansinne innebär att man skaffar sig rollen som administratör i en facebookgrupp för hästfolk. Många förstår inte att de endast ska moderera i bakgrunden utan går in och styr och ställer. Rollen medför en känsla av makt och kontroll och en illusion om att man är viktig.
Botemedel: inga i dagsläget.

11. Klinikmani
Övertygelsen om att hästen alltid är sjuk och man måste in till klinik, även när andra inte kan se något problem. Från klinikens väntrum skriver hon på Facebook att hästen är sjuk nu igen, och att hon är ruinerad -igen. Klinikmaniker har alltid sjuka hästar. När de avlivat en har de snart en ny, som också den blir sjuk hela tiden.
Botemedel: klinikfararen lever på medömkan och sympati. Om omgivningen ignorerade beteendet skulle det antagligen försvinna.

12. Barfotadårskap.
Vanföreställningen att alla hästar har lika starka hovar och är opåverkade av århundraden av avel och absolut ska gå utan skor, oavsett vad de är av för ras eller används till. Åkomman är allvarlig och kan orsaka allt från stallkrig, mord och djurplågeri.
Botemedel: då detta närmast kan liknas vid religiös fanatism saknas botemedel.

13. Anti-veterinärt-syndrom, AVS.
En kvasi-religiös föreställning om att allt ska vara “naturligt”. Mediciner, vaccination och avmaskning är av ondo och ska ersättas av “naturliga” preparat och behandlingar. Ofta påstås att det finns studier, men dessa publiceras sällan. Silvervatten, bark från träd i Afrika, örter och konstiga kurer experimenterar den drabbade med. Självutnämnda djurdoktorer som säljer egna hokuspokusblandningar blir sektledarlika husgudar och profiterar på de drabbade. Veterinärer ses som onda människor.
Botemedel: fanatiskt syndrom, inget botemedel finns idag.

14. Lösdriftsfantatism.
Uppfattningen att precis alla hästar SKA gå på lösdrift utan täcke och där stå och moffa i sig mat vid en rundbal dygnet runt, utan hänsyn till individ, päls, arbetsuppgift eller individuellt näringsupptag. Stall och portionering av foder anses vara av ondo.
Botemedel: fantatiskt syndrom, inget botemedel finns i dagsläget.

15. Skaderiskfobi, SRF
Även kallat galopperande överbeskyddarsyndrom. Vanföreställningen att hästar inte kan ta ett steg på egen hand utan att skada sig och måste tillbringa sina dagar inpackade i skydd, ensamma i minimala hagar, eller inne i box. I sjukdomsbilden ingår att de ignorerar all tillgänglig forskning om hästars hälsa och hållbarhet. Då fakta presenteras slås förnekelsemekansimen Semmelweis-reflexen på.
Botemedel: KBT och samtalsterapi. Gränssättning, till exempel av stallchefen.

16. Hullblindhet. Oförmåga att se att ens häst, hund eller katt är fet och riskerar hälsorisker. Eller omvänt, inte ser att djuret är underviktigt. Den första varianten, att djuret är överviktigt, är absolut vanligast. Ett mycket vanligt och underskattat problem bland hästfolk.
Botemedel: brutal ärlighet. Ransonering av foder, gränssättning av stallchef.

17. Stänga-stallet-talibanism, SST. Irrationell rädsla att ens häst ska frysa om stalldörren är öppen, blindhet för det faktum att hästen nätterna igenom istället får andas in ammoniak och ströpartiklar och allmänt instängd luft och därför måste ha hostmedicin för 800 kronor flaskan. Leder ofta till allvarliga konflikter, slagsmål är inte ovanligt.
Botemedel: utskällning, tvångsöppnande av dörrarna, hot om uppsägning av stallplats, KBT.

Illustration: Ulrika Fåhraeus (Ponnymamman)

Kommentarer