Konkurrensverkets råd till djurägarna: våga byta försäkringsbolag!
För några år sedan skrev jag mycket om djursjukvården. Under det decennium som snart är slut förvandlades djursjukvården från en trygg instans dit man gick med sjuka djur till en väloljad vinstmaskin med iskall kapitalism i botten.
Någonstans kring 2015-16 vaknade djurägare upp och frågade:
– Vad händer!? Varför har det blivit så dyrt!?
Debatterna gjorde att konkurrensverket tog en titt på branschen, för att se om allt verkar gå rätt till.
100 sidor av genomgång och slutsatser.
Så vad kom konkurrensverket fram till?
För det första slår de fast att de svenska priserna för djurvård är högst i Europa.
För det andra bekräftar rapporten sådant som jag tidigare skrivit om, som att priserna faktiskt skenade, att prisracet startades av Evidensia och Anicura och att mindre aktörer senare hakade på och höjde de också, och att försäkringsbolagen spelar med.
Rapporten undersöker om Anicura och Evidensia har en alltför stor del av marknaden. Dock kommer de fram till att deras andel på strax under 50% är acceptabel.
Djurjsukvården konstateras främst skylla på djurägarnas ökade krav, och att försäkringsbolagen, som var de enda som kunde ha hjälpt sina kunder djurägarna, bara har spelat med eftersom de också tjänar på prisuppgången (undantaget är Folksam, som faktiskt har ifrågasatt och även kartlagt prisökninganra).
Försäkringsbolagen gör det försäkringsbolag gör: tjänar pengar. Kan de tjäna ännu mer, så gärna för dem!
Ytterligare en faktor som fördyrat djursjukvården är Jordbruksverkets krav på att djursjukvårdare måste vara legitimerade, ett beslut som anses ha fattats utan konsekvensanalys och som drivit upp kostnaderna kraftigt för klinikerna.
“Det är inte ovanligt att behöva betala 45 000–50 000 kronor i månadslön för en legitimerad djursjukskötare, vilket i förhållande till en sjuksköterska inom humansjukvården är betydligt mer” står det i konkurrensverkets rappor, sidan 81.
I några fall har kliniker tvingats betala mer för djursjukskötarna än för veterinärer, därför att branschen inte hunnit med omställningen.
Djursjukvårdens omsättning ökade med hela 38% under åren 2015 – 2017.
Ett skäl, utöver att kunder efterfrågar väldigt avancerad djursjukvård som cancerbehandling och liknande, skulle vara att många djurägare är osäkra och söker vård i onödan.
Här är branschen själv delansvarig. I de många veterinärprogram som går på tv (i vilka de stora kedjorna och försäkringsbolagen gör reklam) springer djurägare till veterinären “bara för en liten koll”.
De här tv-programmen utbildar bokstavligen folk i att springa till veterinären för minsta lilla (min åsikt).
Det konkurrensverket pekar mest på i sin slutsats är att försäkringsbolagen är de som verkligen kan, och borde, agera.
Men istället för att rikta kritik mot konstnadsökningarna försämrar de villkoren för djurägarna i form dyrare premier, tvingande regler och fler undantag.
Djurägarna står med försäkringar som allt mer liknar ihålig ost. De kostar mer och mer men täcker mindre och mindre.
Försäkringsbolagen är nyckeln, slår konkurrensverket fast. Och i praktiken är djurägarna de enda som kan påverka försäkringsbolagen.
Våga byt! föreslår konkurrensverket.
Marknaden är trögrörlig, bland annat på grund av att försäkringsbolagen låser kunder till sig genom villkor och regler.
Men det är ändå att rösta med fötterna som är lösningen, menar konkurrensverket.
Byt, helt enkelt! Jämför, väg och mät vad du får. Ha olika bolag på olika djur kanske?
Eller våga skippa dem helt.