Stora Enso stallpellets

Läktarmobbning – när vuxna sjunker lägre än lägst.

Läktarmobbning – när vuxna sjunker lägre än lägst.

Av Ulrika Okategoriserade 19 Okt 2016

Läktarmobbning. Ordet kanske inte finns med i Svenska Akademiens Ordlista, men alla som hör det förstår vad det betyder.

Och det förekommer tyvärr massor inom ridvärlden. Alldeles för mycket. Och verkligen inte bara bland barn.

27-åriga Isabell Gerdin vet exakt vad läktarmobbning är.

Hon är en vanlig hobbyryttare som tycker det är kul att tävla låga klasser på sitt 19-åriga sto. Det går nästan aldrig bra för dem, något Isabell skyller helt på sin egen ridning och en hopprädsla som börjat spöka med åren.

Nyligen fick Isabell veta att det finns en grupp vuxna kvinnor som roat sig med att satsa pengar på hur dåligt det ska gå för henne i olika situationer.

Först hörde hennes sambo prat om Isabell på läktaren medan han filmade hennes ritt. Efteråt ringde en person som tidigare varit en kompis upp och frågade hur många hinder Isabell hade kommit över innan hon utgick.

– Jag svarade för att jag trodde att hon brydde sig. Då hasplar hon ur sig “fan, då förlorade jag pengar”!

Isabell fick en kalldusch.

– Hon försa sig, jag fick dra resten ur henne. Till slut berättade hon att de var ett gäng som brukade satsa pengar på hur det ska gå för mig, bland annat på mina tävlingar då.

När det här kom fram la Isabell ut en film på Facebook på ritten de slog vad om. Hon skrädde inte orden om vad hon kände.

20161019_194045

– Man hade även satsat pengar på hur länge det skulle ta innan jag fick sparken när jag var hos en hoppryttare och jobbade i vintras.

Isabell är en känslosam person som kämpar med sig själv på många plan.

– Jag är inte en perfekt människa, men jag vet inte vad jag har gjort för att förtjäna den här sortens hån, säger Isabelle.

Bland det värsta är att det är vuxna kvinnor mellan 30 och 40 som ingår i ”spelklubben”.

Tävlar är något som var och en gör för sin egen skull, menar Isabell.

– Du vet inte vad den som kommer in på banan är i för situation. Man vet inte vad just den människan kämpar med. För någon är det kanske världens bedrift att hoppa 70 centimeter.

Isabelle säger att hon vet att hon inte rider så bra. Ofta kommer hon inte ens runt. Ändå hon ställer upp igen och igen.

– Jag har sjukt dåliga resultat, jag vet det! Men jag bjuder på det! Jag är inte rädd för att göra bort mig!

– Jag tävlar för att jag tycker det är roligt. Det är härligt att få ha vita ridbyxor, det är roligt att få ha den fina kavajen.

Isabell har haft många svåra stunder i samband med tävling, men fortsätter som sagt enbart för att det är roligt.

– Jag har också mött många underbara människor på tävlingarna, som stöttat och hjälpt mig och peppar. DET är vad vi behöver mer av i ridsporten!

13010853_10153457771341770_8220690503866634186_n

Isabell tror tyvärr inte att det går att få bort mobbning helt. Och det tror inte jag heller. Jag tror att vi tyvärr har det inritad i vårt DNA.

Men att det är vuxna människor som beter sig som om de går i åttan, det är tragiskt.

Trots att jag varit med om mycket i mitt liv blev jag helt skakad av Isabells berättelse när jag läste om den på Facebook.

Till dem som under nästan ett års tid roat sig med att satsa pengar på hur det ska gå för Isabell vill hon säga:

– Hoppas ni tjänade bra med pengar! Jag kommer fortsätta tävla. För att jag tycker det är kul.

Isabell har varit ledsen och arg för mobbningen, men vill tacka alla som stöttat henne på facebook med kommentarer och meddelanden.

– Facebook är bra. Och jag har ju min häst att hämta kraft hos.

393125_10151363567371770_1582906021_n

Dela inlägget!
Share on FacebookTweet about this on TwitterShare on Google+Share on LinkedInPin on PinterestEmail this to someone

Kommentarer