Stora Enso stallpellets
Stora Enso stallpellets

– Det måste bli en ändring! Den döde bondens anställda berättar.

– Det måste bli en ändring! Den döde bondens anställda berättar.

Av Ulrika Okategoriserade 03 Feb 2018

Den 27 december valde mjölkbonden Anders att avsluta sitt liv.

Han hette egentligen något annat, men vi kan kalla honom det.

På bordet låg ett nyöppnat brev med 16 A4 från Länsstyrelsen.

Hon som jobbade hos honom, henne kan vi kalla Nettan.

Hon hyrde hem och stallplats på hans gård, och jobbade extra med korna.

– Det var en bra arbetsplats.
Det var kanske lite gammaldags och det kunde vara tungjobbat, men djuren hade det bra.

– Det var vit lön och han stressade aldrig mig i arbetet, vi skojade ibland. Han kunde ha lite kort stubin om något trasslade på gården, men det lade sig snabbt, säger Nettan.

Anders var singel och barnlös och levde för sina djur.

Mjölkkor innebär dagligt arbete. Sju dagar i veckan, året runt tog han hand om dem.

Lite tystlåten var han, men Nettan, som har utbildning inom vården, såg inga förändringar eller tecken på att ett självmord stod om knuten.

– Han var nog på gränsen till utbränd, men han skulle nog aldrig har erkänt det ens för sig själv. Han jobbade jämt. Så är det att ha kor.

Sedan en dag, den där dagen då brevet kom, hade han bara hängt sig.

I ladugården stod mjölkkorna och skrek när personalen såsmåningom kom.

Nettan har läst alla papprena.

– Det finns en sak jag håller med Länsstyrelsen om, och det är tjuren. Han hade lite svårt att ta bort sina djur.

Tjuren hade vrickat sig och hade ont. Den avlivades dock samma dag som han fick tillsägelse om den.

Men korna som ansågs magra, nej de punkterna håller Nettan inte med om.
En ko hade fått 1,5 på en bedömningsskala på 5, där 1 är utmärglad och 5 är fet.

– Så mager var den INTE, säger Nettan bestämt.

– De måste ju skicka ut kompetent folk! En inspektör kanske kan köttkor, men att bedöma mjölkkor är en helt annan sak. Att en digivande ko kan vara tillfälligt mager är inte konstigt.

Totalt kunde de klaga på tre kor av hundra.
Här är bild från Anders´ladugård.

Anders ströade med både spån och halm och hade försökt förklara att han bara hunnit med spånet när Länsstyrelsen dök upp.

Ändå fick han en anmärkning på det.

Kornas ät-tid var för kort enligt Länsstyrelsen,
men de hade då enbart tagit hänsyn till ensilaget och inte halmen som de också fick, vilket stod på foderkortet, förklarar Nettan.

Nettan är djupt ledsen för allt. Mest för hela den tragiska situationen naturligtvis, men också för följderna som drabbat andra. Flera som hyrde hos honom måste nu flytta.


Nettan också, hon ska hitta ny bostad, ny stallplats och nytt extrajobb.

Korna är avyttrade, några slaktades. Anders´föräldragård ska säljas.

Länsstyrelsens besök var ett uppföljningsbesök, men Nettan tycker att 10 månader är lång tid att dra ut på ett sådant.

Hon är lugn och saklig när hon berättar.
Inte rasande eller rabiat, mest bekymrad.

Naturligtvis vill inte Länsstyrelsen att människor ska ta livet av sig, och den inspektör som var ute hos Anders får nu krisstöd.

Nettan har också blivit erbjuden stöd, men känner att hon klarar sig ändå.

– Det måste bli en ändring i deras sätt att jobba, menar hon.

– Människor ska inte gå på sina gårdar och vara rädda för Länsstyrelsen!

– Den enskilde är maktlös mot dem. Enda chansen att ha något att sätta emot är att ha en egen veterinär på plats när de kommer, som kan göra en annan bedömning om de inte är kompetenta, men då ska man ju veta när de kommer.

Ingen vet varför Anders begick självmord. Men Nettan såg inga tecken på att något sådant var nära.

– Han hade beställt gummimattor och två dagar innan var han helt som vanligt och tackade för julklapparna.

– Det är hur som helst olämpligt att göra så här precis innan en storhelg, det finns inte stöd då att få för de som behöver det, säger Nettan.

Dela inlägget!
Share on FacebookTweet about this on TwitterShare on Google+Share on LinkedInPin on PinterestEmail this to someone

Kommentarer