Stora Enso stallpellets
Stora Enso stallpellets

Bete eller stallplats med gräs? Det är skillnad!

Bete eller stallplats med gräs? Det är skillnad!

Av Ulrika Okategoriserade 04 Maj 2017

Det är den tiden på året igen. “Har du bete? -tiden”.

Ja, vi har bete.

Men jag blir allt mindre benägen att hyra ut bete. Mest för att jag inte vill splittra mina egna, väl fungerande flockar och utsätta dem för stress.

Men också för för att man tjänar absolut ingenting på det, och det blir bara en massa spring på gården och och tusen sms om dan med frågor.

Bete är liksom inte bara bete längre. Helst vill väl folk att man ska rigga upp en kamera i en telefonstolpe så de kan följa vad deras guldklimp har för sig 24/7.

Jag vet inte om jag har tid med det som krävs idag -för knappt någon ersättning alls.

“Hur mår min häst? Kan du kolla såret så jag slipper åka ut idag? Oj det ska regna, kan du lägga på ett regntäcke? Är det mycket mygg? Kan min häst stå inne i natt, han var så trött idag och jag ska rida lektion imorgon?”.

Seriöst. Är det jag som fått det om bakfoten eller har kraven och förväntningarna från folk som vill ha “bete” ökat?

Samtidig som det gärna inte ska kosta mer än kanske sju hundra.

För det vill man ha inte bara själva betet, man vill också ha tillgång till stall, utrymme i låst sadelkammare, spolspilta, ridbana, parkeringsplats för sitt släp.

“Gärna box också” kan det stå i sökes-annonserna.

Box!! Alltså, hur kan man ha mage att be om något annat än själva gräset på marken för så lite pengar som det brukar handla om?

Vad är sju hundra spänn? Det är en tank bensin, en matkasse, en middag på stan! En och en halv hoppträning.

En halv skoning får du för sju hundra.

Jag skrev om det orimliga i att hyra ut bete ur ekonomisk synvinkel förra året.

Men värst är ändå att många förväntar sig att någon annan tar ansvar för hästen under betet.

Man ska springa och kolla hästen och smörja mulen och blir den sjuk står man där och måste passa veterinär och ta hand om hästen.

Been there, done that!

Och Gud nåde om det skulle råka växa någon giftig blomma därute på någon vall! När kommer den första stämningen?

“Hästägare stämmer markägare -giftig växt hittades i beteshage.”

– Min häst kunde ha dött! säger hästägaren, som menar att det är fruktansvärt oansvarigt att hyra ut bete utan att först ha kollat igenom varenda kvadratcentimeter.

När blev det så här?

* Bete förr: en yta med gräs, eventuellt med något gammalt stängsel runt. Kanske ett gammalt badkar.

Vad vi gjorde: fanns inte stängsel stängslade vi själva med egna grejer. Vi turades om att åka med vattendunkar i bakluckan.

* Bete nu: väl gödslad och putsad gräshage, garanterat fri från olämpliga växter. Det ska finnas vindskydd, bromsfångare, stall, sadelkammare med lås, mineralsten och gratis tillskottsfoder, nyskurad, alltid full vattenbalja. Tillsyn och någon som springer och tar in i box vid minsta väderomslag.

* Vad hästägaren gör nu: kommer och kontrollerar att allt sköts ordentligt, rider, fikar.

* Bete förr: man tog av skorna och slängde ihop ett större antal hästar som fick gå i flock över sommaren.

* Bete nu: man vill ha tre hektar minst, men helst bara en eller två hagkompisar. För skaderisken. Och dagliga uppdateringar om hästen.

Allvarligt talat. Vad många egentligen vill ha är en stallplats med jättestor gräshage, inklusive service och en massa tillsyn.

Säg det istället, och betala för allt det också. Säg inte att du bara vill ha bete.

Följ oss gärna på Instagram: Ulrika: Ponnymammans Saga: Sagaasss

Dela inlägget!
Share on FacebookTweet about this on TwitterShare on Google+Share on LinkedInPin on PinterestEmail this to someone

Kommentarer