Stora Enso stallpellets
Stora Enso stallpellets

Ta hjälp med unghästen!

Ta hjälp med unghästen!

Av Ulrika Ponnymamman tycker 28 Feb 2016

En sak har jag av någon anledning fattat ända från början: med unghästar ska man ta hjälp.

Att rida unghäst är INTE likställt med att rida en besvärlig eller busig häst. Det är att ta sig an en individ som kämpar med att försöka förstå vad vi människor vill, och man ska inte hålla på själv om man inte vet EXAKT vad man gör.

20160222_113238

Att rida unghästar är inte någon man ”kan” bara för att man är modig.

Det är så lätt att sabba en häst. Jag har sett fina unghästar förstöras av halvkassa ryttare som trodde att de kunde själva. Hästar som inte blev så gamla och som innan de avlivades kostade en förmögenhet i veterinära utredningar och försök till rehabilitering.

– Ta hjälp, sa jag.

Men det gick in genom ena örat och ut genom det andra. Vill man inte fatta så vill man inte.

För ett antal år sedan skrev jag en artikelserie om unghästträning för Tidningen Ridsport. Jag hade ynnesten att få intervjua många duktiga proffs, och jag minns så väl vad en av dem sa:

– Det värsta du kan göra mot din unghäst är att utsätta den för dålig ridning.

Det skär i mig när jag ser dåliga ryttare på unghästar. Det skär i mig när jag ser hårda, arga ryttare på unghästar.

Så hur gör vi själva? Jo vi har lämnat bort, vår fyraåring är min tredje egna uppfödning. Jag skulle aldrig i livet få för mig att grundutbilda unghästar själv. När de kommit en bit på väg kan vi ta vid, men det första finliret på ridbana måste bli rätt.

Sitter in dem gör vi däremot. När vår fyraåring Crescendo (e.Crelidio u Danzas/fullblodssto) var 2,5 år satt vi in honom här på gården. Sedan red vi ut i perioder i ett år, med en annan häst som draghjälp. Miljö- och trafikträning följde som bonus.

Att få honom klar till treårstestet var tyvärr inte möjligt. Det här var 2015 och Saga satsade mot ponny-EM med allt vad det innebar. Alla resurser gick åt till det.

Det är lite ångest att ligga efter med en unghäst, men på senhösten hände miraklet: ganska många köpte min fotokalender, och tack vare det kunde vi äntligen ta hjälp!

Crescendo har nu varit hos Jannica Wadell i Katrineholm i två månader. Det var en lurvig, småbökig lösdriftstjockis vi på nyårsdagen körde ner till henne. Jannica är C-tränare, har tävlat upp till 140 hoppning och jobbar sedan över tio år med att utbilda unghästar.

Jannica har gjort ett fantastiskt jobb. I förra veckan var vi och hälsade på, och då hade lösdriftstjockisen förvandlats till en tjusig ridhäst som stod still vid uppsittning och inte längre bråkade vid tränsning. Han förstår grundläggande hjälper, har blivit ridhusvan och har hoppat enklare banor.

Det var en glad Saga som fick sitta upp och känna på vår unghäst nu:

IMG_5005

20160222_113449

Imorgon måndag åker vi och hämtar hem honom, sedan ska han ridas i tre veckor enligt instruktioner från Jannica, därefter vila. Ibland är det så jäkla skönt när någon säger till en exakt vad man ska göra…

IMG_5006

Hur som helst.

“Det värsta du kan utsätta din unghäst för är dålig ridning”.

Orden ringer ännu i mitt huvud.

Om du inte är superduktig själv -ta hjälp! Grundutbildning är det bland den bästa investering du kan göra i din häst.

IMG_5040

Följ oss gärna på Instagram! Saga: sagaasss Ulrika: ulrikaeff

Dela inlägget!
Share on FacebookTweet about this on TwitterShare on Google+Share on LinkedInPin on PinterestEmail this to someone

Kommentarer